Om ni missat nyheten så kan man sammanfatta det som att en 15-åring har laddat hem filmer och annat med sin skoldator. Datorn har smittats med virus vilket ledde till att den fick lämnas in hos IT-tekniker. IT-teknikern har i samband med virusrensning hittat piratkopieradfilm och i nästa steg har rektor för skolan polisanmält killen.
Vad jag undrar är, vad hände med det sunda förnuftet? När jag gick i skolan började man med att prata med eleven, hjälpte inte det gick man vidare till föräldrar, polisanmälan låg alltid långt bort. Skolan har ett ansvar att slussa ut våra unga i samhället, att en femtonåring tankar film är något vi får jämföra med att palla äpplen eller trimma moppen.
Om vi ens skulle jämföra med snatteri eller skadegörelse, vilket jag anser värre, har även de flesta skolor kunnat lösa sådana problem utan att koppla in rättsväsendet.
Hade det inte varit vettigare om skolan tog det direkt med elev, förklara att det inte är tillåtet och om det fortsätter kommer föräldrar kontaktas och han kan bli av med skoldatorn? Nej istället kallar man in polis, det leder till rättegång och när killen blir frikänd säger mediarepresentanter att de kommer överklaga.
Snacka om att förstöra en ung killes liv för något som hade gått att lösa helt utan rättsväsendets inverkan. Personligen anser jag att rektorn på skolan missförstått sin och skolans roll i samhället.
Mer läsning:
GP: 15-åring inför rätta för fildelning
GP: 15-åring friad i fildelarrättegång
DN: Sluta straffa fildelare
DN: 15-åring inför rätta för fildelning
SVD: 15-åring åtalas för fildelning
onsdag 31 augusti 2011
Webbläsartest i OSX och Windows
Toms Hardware har gjort ett mycket genomgående test där webbläsarprestanda testas ur olika aspekter. Testet är riktigt intressant och lyckas visa upp hur mycket prestandan mellan webbläsare och operativsystem kan variera från test till test. Eftersom webben och användarmönster varierar går det egentligen att utse en klar vinnare i min mening, det handlar om hur du surfar och vart du surfar.
Jag ser dock ett potentiellt problem med testet, macsystemet verkar vara en hackintosh "Also, remember these tests were not conducted on an actual Apple-branded Mac system."
Huruvida detta påverkar resultaten eller inte är svårt att säga, men det finns helt klart en risk. Det skulle vara intressant att veta varför de kör på ett hackintoshsystem. Det är inga problem att köra Windows på en Mac, inte heller är det några problem att bygga ett PC-system som motsvarar en Mac.
Testerna är intressanta de visar att javascript- och flashprestanda helt klart är jämförbara mellan systemen. Däremot ska Java och Silverlight köras i Windowsmiljö. Kör man HTML5 i OSX bör man verkligen köra Safari, i Windows är IE9 att föredra.
Rent generellt kan man säga att det är lite snabbare att starta en webbläsare i Windows, men snabbare att öppna sidor i OSX. Javascript- och flashprestanda är ungefär den samma mellan operativ. Däremot bör man köra Windows om man ska köra Java och Silverlight i webbläsaren.
Man kan också se att webbläsare drar mer minne i OSX än i Windows, men huruvida detta beror på skillnad i hur man räknar minne i Windows och OSX är oklart. Däremot kan man ju dra slutsatser mellan de olika webbläsarna för ett operativ. Man kan också fundera ration av minnesanvändning för en viss webbläsare mellan Windows och OSX.
Hela testet finns att läsa här: Toms Hardware
Jag ser dock ett potentiellt problem med testet, macsystemet verkar vara en hackintosh "Also, remember these tests were not conducted on an actual Apple-branded Mac system."
Huruvida detta påverkar resultaten eller inte är svårt att säga, men det finns helt klart en risk. Det skulle vara intressant att veta varför de kör på ett hackintoshsystem. Det är inga problem att köra Windows på en Mac, inte heller är det några problem att bygga ett PC-system som motsvarar en Mac.
Testerna är intressanta de visar att javascript- och flashprestanda helt klart är jämförbara mellan systemen. Däremot ska Java och Silverlight köras i Windowsmiljö. Kör man HTML5 i OSX bör man verkligen köra Safari, i Windows är IE9 att föredra.
Rent generellt kan man säga att det är lite snabbare att starta en webbläsare i Windows, men snabbare att öppna sidor i OSX. Javascript- och flashprestanda är ungefär den samma mellan operativ. Däremot bör man köra Windows om man ska köra Java och Silverlight i webbläsaren.
Man kan också se att webbläsare drar mer minne i OSX än i Windows, men huruvida detta beror på skillnad i hur man räknar minne i Windows och OSX är oklart. Däremot kan man ju dra slutsatser mellan de olika webbläsarna för ett operativ. Man kan också fundera ration av minnesanvändning för en viss webbläsare mellan Windows och OSX.
Hela testet finns att läsa här: Toms Hardware
måndag 29 augusti 2011
Fällan med konsumenttjänstlagen
Lämnade in min cykel på Sportspecialisten i Göteborg. De skulle utföra en reparation och eftersom cykeln stått länge tyckte jag de skulle utföra en genomgång av cykeln samtidigt. Genomgång av cykel innebar smörjning, justering av växlar och bromsar. Efter uthämtning märker jag att varken bromsar eller växlar är justerade alls.
Jag ringer in för att förklara vad som hänt och möts av ett väldigt defensivt samtal. De vill gärna lösa problemet, men absolut inte ge pengarna tillbaka. De tycker det är tråkigt, men kan inte uttala sig om vad som hänt, för de kan inte koppla mitt servicenummer till en tekniker. I och med att det inte utfört jobbet ser jag inte problemet med att ge pengarna tillbaka, men de hänvisar till konsumentköplagen.
Jag undersökte vad som gäller vid tjänster, konsumentköplagen säger inget, men konsumenttjänstlagen gör. I den står det bland annat så här:
Problemet är, jag vill ha pengarna tillbaka, de har ju inte gjort jobbet. Om de lurade mig eller slarvade spelar ingen roll, jag har tappat förtroendet och låter hellre någon annan lösa det. Jag vill inte ge pengar till ett oseriöst företag.
Ser man över punkterna, ser man att det blir svårt att få pengarna tillbaka
Punkt 3 säger att jag har rätt till att dra av priset, men vad är egentligen min kostnad? Att jag ska betala sms-biljett två dagar i rad? Man kan ju lika väl anse att jag bör promenera och de har öppet efter min arbetstid. Är kostnaden då noll?
Punkt 4 är intressant. Jag kan häva avtalet om poängen med tjänsten gått förlorad. I mitt fall har den ju det eftersom jag tyckte det kunde vara smidigt att få allt med cykeln klart på en gång. Haken är att bara det gäller om säljaren borde insett detta.
Slutsatsen är, att det måste vara uppenbart för säljaren att man behövde den utförda tjänsten just vid reparationstillfället eller samtidigt som övrig reparation för att kunna få pengarna tillbaka och använda punkt 4.
Jag ringer in för att förklara vad som hänt och möts av ett väldigt defensivt samtal. De vill gärna lösa problemet, men absolut inte ge pengarna tillbaka. De tycker det är tråkigt, men kan inte uttala sig om vad som hänt, för de kan inte koppla mitt servicenummer till en tekniker. I och med att det inte utfört jobbet ser jag inte problemet med att ge pengarna tillbaka, men de hänvisar till konsumentköplagen.
Jag undersökte vad som gäller vid tjänster, konsumentköplagen säger inget, men konsumenttjänstlagen gör. I den står det bland annat så här:
Är tjänsten felaktig kan du
- hålla inne betalningen som säkerhet för ditt krav
- kräva att felet rättas till utan kostnad för dig, om det inte medför orimlig kostnad eller olägenhet för säljaren
- göra avdrag på priset. Prisavdragets storlek ska motsvara vad det kostar för dig att få felet tillrättat
- häva avtalet om syftet med tjänsten gått förlorat och säljaren borde ha insett detta, till exempel om tjänsten inte är färdig vid en avtalad tid och säljaren vet om att tiden är av stor betydelse.
Problemet är, jag vill ha pengarna tillbaka, de har ju inte gjort jobbet. Om de lurade mig eller slarvade spelar ingen roll, jag har tappat förtroendet och låter hellre någon annan lösa det. Jag vill inte ge pengar till ett oseriöst företag.
Ser man över punkterna, ser man att det blir svårt att få pengarna tillbaka
Punkt 3 säger att jag har rätt till att dra av priset, men vad är egentligen min kostnad? Att jag ska betala sms-biljett två dagar i rad? Man kan ju lika väl anse att jag bör promenera och de har öppet efter min arbetstid. Är kostnaden då noll?
Punkt 4 är intressant. Jag kan häva avtalet om poängen med tjänsten gått förlorad. I mitt fall har den ju det eftersom jag tyckte det kunde vara smidigt att få allt med cykeln klart på en gång. Haken är att bara det gäller om säljaren borde insett detta.
Slutsatsen är, att det måste vara uppenbart för säljaren att man behövde den utförda tjänsten just vid reparationstillfället eller samtidigt som övrig reparation för att kunna få pengarna tillbaka och använda punkt 4.
lördag 27 augusti 2011
Bra P2P/torrenttjänster
Tänkte passa på att tipsa om lite olika internettjänster som jag tycker är trevliga.
scrapetorrent.com
Denna sidan söker torrents från flera trackers, men till skillnad från liknande sökmotorer kan man filtrera sin sökning i ytterligare steg. Det går även att ställa in sorteringsalternativ och vilka trackers man vill söka från.
eztv.it
På denna sida kan man registrera sig och få en lista över de tv-serier man följer. Man kan välja att bocka av de avsnitt man har sett, det står information om när nya avsnitt kommer och så fort ett nytt avsnitt är släppt länkas det in till din lista, vanligtvis tillsammans med länkar till andra trackers. Det går även att bygga rss-feeds till serier via eztv.
Personligen laddar jag inte ned något från eztv, utan använder enbart kalendertjänsten eftersom den är så pass smidig och påminner mig om vilka avsnitt jag sett och inte. En stor nackdel med eztv är att sidan ofta är överbelastad.
vcdq.com
VCD Quality är en sida som specialiserat sig på att visa kvalitén på olika releaser. Ljudkvalitén och bildkvalitén bedöms, ofta finns skärmdumpar och kommentarer. Man kan även se om det är en P2P-release eller om den kommer från scenen.
tvsubs.net
Är nog bland de bättre tjänsterna för undertexter som jag hittat. Inriktar sig enbart på tv-serier och gör det bra. Till filmer finns alltid subscene.com
torlock.com
Torlock är en tjänst där användare får betalt för att peka ut fejkade och trasiga torrents. På så sätt har torlock troligtvis den största samlingen av verifierade torrents. Om man brukar ha problem med fejkinnehåll kan det vara ett bra ställe att ta sig en titt på.
scrapetorrent.com
Denna sidan söker torrents från flera trackers, men till skillnad från liknande sökmotorer kan man filtrera sin sökning i ytterligare steg. Det går även att ställa in sorteringsalternativ och vilka trackers man vill söka från.
eztv.it
På denna sida kan man registrera sig och få en lista över de tv-serier man följer. Man kan välja att bocka av de avsnitt man har sett, det står information om när nya avsnitt kommer och så fort ett nytt avsnitt är släppt länkas det in till din lista, vanligtvis tillsammans med länkar till andra trackers. Det går även att bygga rss-feeds till serier via eztv.
Personligen laddar jag inte ned något från eztv, utan använder enbart kalendertjänsten eftersom den är så pass smidig och påminner mig om vilka avsnitt jag sett och inte. En stor nackdel med eztv är att sidan ofta är överbelastad.
vcdq.com
VCD Quality är en sida som specialiserat sig på att visa kvalitén på olika releaser. Ljudkvalitén och bildkvalitén bedöms, ofta finns skärmdumpar och kommentarer. Man kan även se om det är en P2P-release eller om den kommer från scenen.
tvsubs.net
Är nog bland de bättre tjänsterna för undertexter som jag hittat. Inriktar sig enbart på tv-serier och gör det bra. Till filmer finns alltid subscene.com
torlock.com
Torlock är en tjänst där användare får betalt för att peka ut fejkade och trasiga torrents. På så sätt har torlock troligtvis den största samlingen av verifierade torrents. Om man brukar ha problem med fejkinnehåll kan det vara ett bra ställe att ta sig en titt på.
torsdag 25 augusti 2011
Packet loss med Comhem
I dag har jag efter många supportsamtal fått hit en tekniker från Comhem. Har haft problem med packet loss på min 100/10-tjänst samt dålig TV-bild på vissa kanaler i analogutbudet.
Vägguttaget för bredband/TV byttes mot en nyare modell med galvanisk avskiljare. Rent visuellt står uttaget ut mer och kontakterna är vinklade mot golvet istället för att stå rakt ut som på de äldre uttagen.
Efter att uttaget var bytt användes ett mätinstrument som visade att brusnivåerna hade sjunkit. I modemets konfigurationssida kunde man också se bättre signalvärden. Hastigheten med bredbandskollen förblev däremot oförändrad. Huruvida problemet med packet loss är helt löst av uttagsbytet vet jag inte säkert, problemet är intermittent, men nu 8 timmar senare har jag fortfarande inte lyckas mäta upp några tappade paket.
TV-bilden blev också något bättre, men är fortfarande inte bra. Tills vidare var teknikern snäll nog att kontaktera om min kabel bättre och gav mig rådet att gå till en parabolbutik och köpa välskärmad koaxkabel gjord för parabol men att be om att få den kontakterad som antennkabel. Då bilden blivit bättre när jag tidigare bytt till en kortare kabel kan detta mycket väl vara lösningen.
En annan bonus med det nya uttaget är att jag inte längre behöver dra ur antennkabeln för att slippa 50Hz-brus i stereon (TVn är kopplad till stereon). Själv hade jag utgått jag från att det störningen berodde på att min TV jordade sig via kabel-TV-uttaget och detta gav upphov till brus, men teknikern påpekade att det lika gärna kunde komma in brus via antennuttaget från grannarna. Egentligen inte särskilt underligt, men man utgår gärna från att problem är självförvållade innan man börjar skylla på andra.
Comhem skriver själva att galvanisk avskiljning minskar brandrisk på jordade tv-apparater och minskar störningar. Vad jag funderar över är varför deras koaxkabel som följer med modemen inte har galvanisk avskiljare.
Uppdatering:
Vad gäller TV-bilden har jag prövat med två olika TV-apparater och även med olika antennsladdar, bilden är fortfarande dålig på vissa kanaler, så problemet måste ligga hos Comhem.
Comhem har tagit bort sin FAQ kring galvaniska uttag, men jag låter länken ligga kvar som en referens.
Vägguttaget för bredband/TV byttes mot en nyare modell med galvanisk avskiljare. Rent visuellt står uttaget ut mer och kontakterna är vinklade mot golvet istället för att stå rakt ut som på de äldre uttagen.
Efter att uttaget var bytt användes ett mätinstrument som visade att brusnivåerna hade sjunkit. I modemets konfigurationssida kunde man också se bättre signalvärden. Hastigheten med bredbandskollen förblev däremot oförändrad. Huruvida problemet med packet loss är helt löst av uttagsbytet vet jag inte säkert, problemet är intermittent, men nu 8 timmar senare har jag fortfarande inte lyckas mäta upp några tappade paket.
TV-bilden blev också något bättre, men är fortfarande inte bra. Tills vidare var teknikern snäll nog att kontaktera om min kabel bättre och gav mig rådet att gå till en parabolbutik och köpa välskärmad koaxkabel gjord för parabol men att be om att få den kontakterad som antennkabel. Då bilden blivit bättre när jag tidigare bytt till en kortare kabel kan detta mycket väl vara lösningen.
En annan bonus med det nya uttaget är att jag inte längre behöver dra ur antennkabeln för att slippa 50Hz-brus i stereon (TVn är kopplad till stereon). Själv hade jag utgått jag från att det störningen berodde på att min TV jordade sig via kabel-TV-uttaget och detta gav upphov till brus, men teknikern påpekade att det lika gärna kunde komma in brus via antennuttaget från grannarna. Egentligen inte särskilt underligt, men man utgår gärna från att problem är självförvållade innan man börjar skylla på andra.
Comhem skriver själva att galvanisk avskiljning minskar brandrisk på jordade tv-apparater och minskar störningar. Vad jag funderar över är varför deras koaxkabel som följer med modemen inte har galvanisk avskiljare.
Uppdatering:
Vad gäller TV-bilden har jag prövat med två olika TV-apparater och även med olika antennsladdar, bilden är fortfarande dålig på vissa kanaler, så problemet måste ligga hos Comhem.
Comhem har tagit bort sin FAQ kring galvaniska uttag, men jag låter länken ligga kvar som en referens.
onsdag 24 augusti 2011
Problem med Battlefield Bad Company 2
Har under senaste dagarna bråkat med Battlefield Bad Company 2.
Efter att jag ominstallerade om det på min extradator, slutade det att fungera på min primära.
Jag började med att utgå från att det var DRM-relaterat, det gick ju att logga in men inte att ansluta till servrar. När jag försökte ansluta till en server dog dessutom anslutningen för min extradator om den var inne i ett spel.
Nu efter många timmars felsökande lyckades jag lista ut vad problemet berodde på. Min huvuddator delar ut internet vidare till min extradator. När extradatorn gjorde ominstallationen av Battlefield Bad Company 2 la den även till nya regler för internetutdelningen på min primära dator. Det är troligtvis det som menas med "Allow other network users to control or disable the shared internet connection". Den tillagda regeln kallas för EA tunnel och när jag tog bort den började spelet genast att fungera, på båda datorerna.
Efter många vändor med EA-supporten, när jag trodde det var DRM har jag lärt mig följande.
Om EA säger att de har serverproblem, har de inte serverproblem.
Om EA säger att de inte lägger in spel äldre än 2009 på Origin, så kan de visst lägga in så gamla spel där.
Om EA säger att det inte finns en fristående patch till Battlefield Bad Company 2, då finns det en patch. Den går för övrigt att komma åt här: torrent
Jag har även lärt mig att man inte kan lita på EA-servrarna för patchning, de skickar gärna ner korrupt data.
Man kan inte heller installera punkbuster i efterhand, då blir det ominstallation av hela spelet.
Om man har en vanlig installation och där efter installerar en steamversion också, kommer den vanliga versionen gå sönder.
Efter att jag ominstallerade om det på min extradator, slutade det att fungera på min primära.
Jag började med att utgå från att det var DRM-relaterat, det gick ju att logga in men inte att ansluta till servrar. När jag försökte ansluta till en server dog dessutom anslutningen för min extradator om den var inne i ett spel.
Nu efter många timmars felsökande lyckades jag lista ut vad problemet berodde på. Min huvuddator delar ut internet vidare till min extradator. När extradatorn gjorde ominstallationen av Battlefield Bad Company 2 la den även till nya regler för internetutdelningen på min primära dator. Det är troligtvis det som menas med "Allow other network users to control or disable the shared internet connection". Den tillagda regeln kallas för EA tunnel och när jag tog bort den började spelet genast att fungera, på båda datorerna.
Efter många vändor med EA-supporten, när jag trodde det var DRM har jag lärt mig följande.
Om EA säger att de har serverproblem, har de inte serverproblem.
Om EA säger att de inte lägger in spel äldre än 2009 på Origin, så kan de visst lägga in så gamla spel där.
Om EA säger att det inte finns en fristående patch till Battlefield Bad Company 2, då finns det en patch. Den går för övrigt att komma åt här: torrent
Jag har även lärt mig att man inte kan lita på EA-servrarna för patchning, de skickar gärna ner korrupt data.
Man kan inte heller installera punkbuster i efterhand, då blir det ominstallation av hela spelet.
Om man har en vanlig installation och där efter installerar en steamversion också, kommer den vanliga versionen gå sönder.
lördag 20 augusti 2011
Snabbare transcoding med Quick Sync
Transcoding innebär att koda om från ett format till ett annat. Ett av de vanligaste användningsområdena är att koda om videofiler till bärbara enheter. Traditionellt har transcoding varit mycket långsamt och resurskrävande.
Sedan grafikkort började användas som GPGPU för att utföra andra beräkningar än grafik har transcoding kunnat utföras av GPU:n istället för CPU:n. Sett till prestanda per krona ger grafikkort kring 1500kr något mer prestanda än processorer för samma pris, o andra sidan till en något högre energiförbrukning.
Nu har Intel dock lyckats väldigt bra med en teknik de kallar för Quick Sync. Bildkvalitén blir jämförbar mot transcoding utfört på processorn samtidigt som den är mellan 1.5-2 gånger snabbare än grafikkortsbaserade lösningar och 2-3 gånger snabbare än att köra det rakt på processorn.
Låter det för bra för att vara sant? Ja, nästan, men det finns tyvärr en stor hake. Till att börja med krävs det en av de nyare Core i-processorna av Sandy Bridge-arkitekturen, dessutom går Quick Sync endast att köra när det integrerade grafikkortet används. Är ett annat grafikkort inkopplat fungerar det inte alls. I en laptop där det går att växla mellan grafikkort kan detta gå att tolerera men ett stationärt system blir tvunget att köra på endast den integrerade lösningen.
Anandtech har som vanligt testat utförligt både hastighet och kvalité på Quick Sync. Mer finns att läsa där: Anandtech
Sedan grafikkort började användas som GPGPU för att utföra andra beräkningar än grafik har transcoding kunnat utföras av GPU:n istället för CPU:n. Sett till prestanda per krona ger grafikkort kring 1500kr något mer prestanda än processorer för samma pris, o andra sidan till en något högre energiförbrukning.
Nu har Intel dock lyckats väldigt bra med en teknik de kallar för Quick Sync. Bildkvalitén blir jämförbar mot transcoding utfört på processorn samtidigt som den är mellan 1.5-2 gånger snabbare än grafikkortsbaserade lösningar och 2-3 gånger snabbare än att köra det rakt på processorn.
Låter det för bra för att vara sant? Ja, nästan, men det finns tyvärr en stor hake. Till att börja med krävs det en av de nyare Core i-processorna av Sandy Bridge-arkitekturen, dessutom går Quick Sync endast att köra när det integrerade grafikkortet används. Är ett annat grafikkort inkopplat fungerar det inte alls. I en laptop där det går att växla mellan grafikkort kan detta gå att tolerera men ett stationärt system blir tvunget att köra på endast den integrerade lösningen.
Anandtech har som vanligt testat utförligt både hastighet och kvalité på Quick Sync. Mer finns att läsa där: Anandtech
Copyswede och avgifterna
De senaste dagarna har Copyswede och de nya avgifterna för USB-minnen och externa hårddiskar varit på tapeten i teknikrelaterad media, men vad är det för avgifter och har Copyswede legitima skäl?
Avgifterna började under 80-talet i form av kassettavgifter för att kompensera den privatkopiering som skedde. Folk kopierade LP-skivor, radioprogram och liknande till kassetter.
Om en artist förlitade sig på att ge smakprov via radio för att sälja fler exemplar av sina skivor fanns det nu en risk att gå miste om intäkter.
Lösningen var att belägga kassettband med en avgift. De som spelade in hemmaproducerat material var ganska lätträknade jämfört mot de som kopierade radioprogram och skivor, så det var en minoritet som kom i kläm. VHS-bandets introduktion förändrade inte situationen nämnvärt, det huvudsakliga användningsområdet var att kopiera TV-sändningar och andra VHS-band inte att spara egenproducerat material.
Med inspelningsbara CD-skivor kom en stor förändring. CD-skivan kunde användas för mer än musik, det gick även att kopiera program, dokument och foton. Det blev också mer komplicerat för användaren. Att kopiera ett köpt program var illegalt, men att kopiera en köpt musikskiva var lagligt eftersom det ingick i privatkopiering. Till avgiftens försvar kan jag tillägga att 90 minuters kassettband har en avgift på 2.25kr medan en 80 minuters cdrw-skiva endast har 0.95kr, en cdr-skiva 0.60kr.
När DVD-skivan kom var det en stor skillnad mot CD-skivorna. Alla DVD-filmer kom med ett kopieringsskydd, för att förhindra privatkopiering. Skyddet knäcktes visserligen, men faktumet kvarstår, slutkonsumenten betalar en avgift fastän man försökt förhindra den legala privatkopieringen.
Copyswedes senaste kassettavgift faller på USB-minnen och externa hårddiskar, dessa har börjat konkurrera ut CD-skivor och DVD-skivor i allt större grad i och med att priser sjunkit och kapacitet ökat.
Men vem privatkopierar egentligen till USB-minnen och externa hårddiskar? Är det vanligt att kopiera grannens CD-skiva till ett USB-minne eller spara sina heminspelade TV-program på en extern hårddisk?
Jag har svårt att tänka mig att det är det huvudsakliga syftet med produkten eller ens att en större del av användarna gör det regelbundet. Ska verkligen majoriteten av användare betala för vad en minoritet gör? Ska man verkligen kunna ta ut avgifter för ett obskyrt användningsområde bara för att det är möjligt?
Borde det inte vara illegalt med kopieringsskydd om man ska kunna ta ut avgifter för att kompensera för privatkopiering?
Om de enda exemplaren utan kopieringsskydd finns på internet, kan man då anse det som illegal nedladdning istället för privatkopiering?
För mig är det uppenbart om att det inte längre handlar om att kompensera för privatkopiering, det handlar om att kompensera för illegal kopiering. Men kan man verkligen anse i nedladdning lllegal och ta ut en avgift? Det är svårt att motivera varför man ska betala för något man inte får göra.
Mer läsning:
Privatkopieringsersättning - Wikipedia
Copyswedes kassettavgift ratas av branschorgan
Copyswede svarar Komplett, Inet och PCB
Avgifterna började under 80-talet i form av kassettavgifter för att kompensera den privatkopiering som skedde. Folk kopierade LP-skivor, radioprogram och liknande till kassetter.
Om en artist förlitade sig på att ge smakprov via radio för att sälja fler exemplar av sina skivor fanns det nu en risk att gå miste om intäkter.
Lösningen var att belägga kassettband med en avgift. De som spelade in hemmaproducerat material var ganska lätträknade jämfört mot de som kopierade radioprogram och skivor, så det var en minoritet som kom i kläm. VHS-bandets introduktion förändrade inte situationen nämnvärt, det huvudsakliga användningsområdet var att kopiera TV-sändningar och andra VHS-band inte att spara egenproducerat material.
Med inspelningsbara CD-skivor kom en stor förändring. CD-skivan kunde användas för mer än musik, det gick även att kopiera program, dokument och foton. Det blev också mer komplicerat för användaren. Att kopiera ett köpt program var illegalt, men att kopiera en köpt musikskiva var lagligt eftersom det ingick i privatkopiering. Till avgiftens försvar kan jag tillägga att 90 minuters kassettband har en avgift på 2.25kr medan en 80 minuters cdrw-skiva endast har 0.95kr, en cdr-skiva 0.60kr.
När DVD-skivan kom var det en stor skillnad mot CD-skivorna. Alla DVD-filmer kom med ett kopieringsskydd, för att förhindra privatkopiering. Skyddet knäcktes visserligen, men faktumet kvarstår, slutkonsumenten betalar en avgift fastän man försökt förhindra den legala privatkopieringen.
Copyswedes senaste kassettavgift faller på USB-minnen och externa hårddiskar, dessa har börjat konkurrera ut CD-skivor och DVD-skivor i allt större grad i och med att priser sjunkit och kapacitet ökat.
Men vem privatkopierar egentligen till USB-minnen och externa hårddiskar? Är det vanligt att kopiera grannens CD-skiva till ett USB-minne eller spara sina heminspelade TV-program på en extern hårddisk?
Jag har svårt att tänka mig att det är det huvudsakliga syftet med produkten eller ens att en större del av användarna gör det regelbundet. Ska verkligen majoriteten av användare betala för vad en minoritet gör? Ska man verkligen kunna ta ut avgifter för ett obskyrt användningsområde bara för att det är möjligt?
Borde det inte vara illegalt med kopieringsskydd om man ska kunna ta ut avgifter för att kompensera för privatkopiering?
Om de enda exemplaren utan kopieringsskydd finns på internet, kan man då anse det som illegal nedladdning istället för privatkopiering?
För mig är det uppenbart om att det inte längre handlar om att kompensera för privatkopiering, det handlar om att kompensera för illegal kopiering. Men kan man verkligen anse i nedladdning lllegal och ta ut en avgift? Det är svårt att motivera varför man ska betala för något man inte får göra.
Mer läsning:
Privatkopieringsersättning - Wikipedia
Copyswedes kassettavgift ratas av branschorgan
Copyswede svarar Komplett, Inet och PCB
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)