Om man sitter bakom en proxy och ska ladda ner flash märker man snabbt att deras downloader inte fungerar med proxy, inte heller har den några inställningar.
Varför man insisterar på att ha en downloader istället för en direktlänk till nedladdning är förbi mitt förstånd, men någon tyhckte säkert det var bra.
Här är en länk till full installation av flash 11 för Windows och OSX
Full installation
fredag 2 december 2011
tisdag 15 november 2011
CG3100 i bridge mode
I mitt föregående inlägg testade att CG3100 i NAT-läge och mätte antal anslutningar samt responstid. Jag har nu även testat med bridge-läget samt använt ytterligare en maskin för att mäta responstiden mot modemet lokalt.
Mätresultaten visar att CG3100 orkar 150 anslutningar i bryggat läge. Lokalt stiger responstiden mot modemet från 1ms till 20-25ms och packet loss ligger på runt 10%. Låt mig upprepa det, 25ms och 10% packet loss lokalt.
För att tillhöra en tjänst som prissätts 400-500kr i månaden är det under all kritik att ha ett modem som inte hanterar fler anslutningar och ger packet loss och hög responstid innan du ens kommit ut mot internet.
Mätresultaten visar att CG3100 orkar 150 anslutningar i bryggat läge. Lokalt stiger responstiden mot modemet från 1ms till 20-25ms och packet loss ligger på runt 10%. Låt mig upprepa det, 25ms och 10% packet loss lokalt.
För att tillhöra en tjänst som prissätts 400-500kr i månaden är det under all kritik att ha ett modem som inte hanterar fler anslutningar och ger packet loss och hög responstid innan du ens kommit ut mot internet.
måndag 14 november 2011
Prestanda med Netgear CG3100
CG3100 är ett kabelmodem från Netgear, detta modemet använder Comhem framförallt till sina 100mbit- och 200mbit-tjänster. Jag har länge varit nyfiken på hur många anslutningar CG3100 klarar av pålitligt men även hur modemet fungerar under hög last.
För att mäta detta satte jag upp en testmiljö. Normalt är det inga problem att mäta lokalt, men i och med att det är ett kabelmodem var jag tvungen att sätta upp en mätserver på internet.
Testsystem
CG3100-modemet körs med mjukvara v0028 i NAT-läge. Det som är ändrat från default-inställningarna är att tjänsterna och wlan är avstängt, samt att ett par portar har öppnats för testet.
Min testserver på internet består av en OpenBSD-maskin med gigabitlänk och mot modemet sitter en Linuxmaskin ansluten med 100mbit direkt mot CG3100.
Jag låter OpenBSD-maskinen starta 500 TCP-instanser av iperf och mäter antal anslutningar samt ping mot modemet. Då jag kör 100mbit mellan modemet och testmaskinen kan jag tyvärr inte mäta packet loss tillförlitligt.
Resultat
Vid försök på 500 anslutningar stannar modemet vid exakt 120 anslutningar och håller sig där konstant. Överföringshastigheten är då på 11.5MB/s vid en intern snittping mot modemet på 47ms.
Med v0028 fryser inte modemet som med tidigare firmwares utan klarar sig stabilt i över 1.5 timmar, då jag väljer att avsluta testet.
Sammanfattningsvis kan man säga att modemet håller den utlovade hastigheten, men det är också allt. 120 anslutningar är inte mycket och att gå från ~1ms till ~47ms under last är på tok för mycket.
Testmedotik:
iperf körs i TCP-läge, klienten (maskinen som skickar data) startas med
for i in $(jot 100) ; do iperf -c hostname & done
Servern (maskinen som tar emot data) körs med
iperf -s
Anledningen till att inte -P flaggan används är att den inte fungerar pålitligt nog och inte verkar fungera alls under OpenBSD som testservern kör.
Överföringshastighet mäter jag med programvaran slurm. slurm -i eth0
Antal anslutningar mäter jag med snmp-datan i proc.
cat /proc/net/snmp | tail -5 | head -1 | awk '{print $10}'
Detta kommandot fungerar fint med min konfiguration, men för andra konfigurationer rekommenderar jag att du tittar på hela outputen från cat /proc/net/snmp.
Responstid mäts lokalt med ping mellan Linuxdatorn och modemet, ping 192.168.0.1. Jag lät 500 paket sätta snittvärdet.
För att mäta detta satte jag upp en testmiljö. Normalt är det inga problem att mäta lokalt, men i och med att det är ett kabelmodem var jag tvungen att sätta upp en mätserver på internet.
Testsystem
CG3100-modemet körs med mjukvara v0028 i NAT-läge. Det som är ändrat från default-inställningarna är att tjänsterna och wlan är avstängt, samt att ett par portar har öppnats för testet.
Min testserver på internet består av en OpenBSD-maskin med gigabitlänk och mot modemet sitter en Linuxmaskin ansluten med 100mbit direkt mot CG3100.
Jag låter OpenBSD-maskinen starta 500 TCP-instanser av iperf och mäter antal anslutningar samt ping mot modemet. Då jag kör 100mbit mellan modemet och testmaskinen kan jag tyvärr inte mäta packet loss tillförlitligt.
Resultat
Vid försök på 500 anslutningar stannar modemet vid exakt 120 anslutningar och håller sig där konstant. Överföringshastigheten är då på 11.5MB/s vid en intern snittping mot modemet på 47ms.
Med v0028 fryser inte modemet som med tidigare firmwares utan klarar sig stabilt i över 1.5 timmar, då jag väljer att avsluta testet.
Sammanfattningsvis kan man säga att modemet håller den utlovade hastigheten, men det är också allt. 120 anslutningar är inte mycket och att gå från ~1ms till ~47ms under last är på tok för mycket.
Testmedotik:
iperf körs i TCP-läge, klienten (maskinen som skickar data) startas med
for i in $(jot 100) ; do iperf -c hostname & done
Servern (maskinen som tar emot data) körs med
iperf -s
Anledningen till att inte -P flaggan används är att den inte fungerar pålitligt nog och inte verkar fungera alls under OpenBSD som testservern kör.
Överföringshastighet mäter jag med programvaran slurm. slurm -i eth0
Antal anslutningar mäter jag med snmp-datan i proc.
cat /proc/net/snmp | tail -5 | head -1 | awk '{print $10}'
Detta kommandot fungerar fint med min konfiguration, men för andra konfigurationer rekommenderar jag att du tittar på hela outputen från cat /proc/net/snmp.
Responstid mäts lokalt med ping mellan Linuxdatorn och modemet, ping 192.168.0.1. Jag lät 500 paket sätta snittvärdet.
fredag 4 november 2011
Dumpa och återställa MySQL-databas
Om man vill ta backup eller förflytta en MySQL-databas mellan två datorer är det praktiskt att kunna dumpa databasen till en fil.
För att exportera
mysqldump -u användarnamn -p --all-databases > dump.sql
För att importera
mysql --verbose -user användarnamn -p < dump.sql
Källa:
patrickpatoray.com
För att exportera
mysqldump -u användarnamn -p --all-databases > dump.sql
För att importera
mysql --verbose -user användarnamn -p < dump.sql
Källa:
patrickpatoray.com
lördag 22 oktober 2011
IP-telefoni inte ett hot mot mobiloperatörer.
DN har skrivit en artikel med rubriken Apparna som hotar mobiloperatörerna. Själva hotet beskrivs som att IP-telefoni är gratis och hotar mobiloperatörerna därför. Någon analys uteblir självklart, som alltid med gammelmedia.
Med samma tänk så hotade bredband med flatrate internetoperatörerna som då använde sig av modempool.
Mobiloperatörerna håller på att förvandlas till internetoperatörer, vare sig de själva vill eller inte. De som hakar på först kommer bli vinnare.
IP-telefoni kommer ge oss jämnare telefonikostnader mellan operatörerna och över världen. Inte längre kommer det att gå att ta ut dyra roamingavgifter eller prissätta olika tjäner i sitt nät helt godtyckligt.
Innan man ska prata om hur olika tjänster hotar företag ska man fråga sig, tjänar de pengar på sina tjänster i dag? Om en operatör tjänar på sin kostnad per megabyte kommer den fortfarande att göra det när jag byter över till ip-telefoni. Om prissättningen är korrekt kommer de tjäna pengar även på min ip-telefoni, fast inte så mycket som de vill. Men vem kan egentligen sätta priserna precis som de vill?
Med samma tänk så hotade bredband med flatrate internetoperatörerna som då använde sig av modempool.
Mobiloperatörerna håller på att förvandlas till internetoperatörer, vare sig de själva vill eller inte. De som hakar på först kommer bli vinnare.
IP-telefoni kommer ge oss jämnare telefonikostnader mellan operatörerna och över världen. Inte längre kommer det att gå att ta ut dyra roamingavgifter eller prissätta olika tjäner i sitt nät helt godtyckligt.
Innan man ska prata om hur olika tjänster hotar företag ska man fråga sig, tjänar de pengar på sina tjänster i dag? Om en operatör tjänar på sin kostnad per megabyte kommer den fortfarande att göra det när jag byter över till ip-telefoni. Om prissättningen är korrekt kommer de tjäna pengar även på min ip-telefoni, fast inte så mycket som de vill. Men vem kan egentligen sätta priserna precis som de vill?
Nedladdningssiffror och filmbudget.
I dag kan man läsa om vilka filmer som blivit mest piratkopierade på dn.se. Vad de däremot glömmer att nämna är att de filmer med flest nedladdningar även är de som dragit mest pengar. Som vanligt med gammelmedia glömmer de även att länka till källan.
Att DN väljer att inte skriva om osäkerheten i nedladdningssiffror och att statistiken är missvisande eftersom det finns fler torrentanvändare i dag än för fem år sedan, är för mig en gåta.
Uppdatering: DN har flyttat sin artikel så ping inte längre fungerar. Lite underligt. Hur som, ny länken finns här.
Källor:
dn.se
torrentfreak.com.
Att DN väljer att inte skriva om osäkerheten i nedladdningssiffror och att statistiken är missvisande eftersom det finns fler torrentanvändare i dag än för fem år sedan, är för mig en gåta.
Uppdatering: DN har flyttat sin artikel så ping inte längre fungerar. Lite underligt. Hur som, ny länken finns här.
Källor:
dn.se
torrentfreak.com.
torsdag 20 oktober 2011
Aktivera logfiler för cron i Ubuntu Server
Standardinställningen i Ubuntu Server 11 är att inte logga cronjobs från cron. Något som gör det väldigt svårt att felsöka varför cronjobs inte startar.
För att aktivera loggningen redigera filen
/etc/rsyslog.d/50-default.conf
Ta bort kommentaren från cron
#cron.* /var/log/cron.log
ska bli
cron.* /var/log/cron.log
Starta om rsyslog
sudo /etc/init.d/rsyslog restart
Nu ska det ha skapats en cron.log i /var/log
För att aktivera loggningen redigera filen
/etc/rsyslog.d/50-default.conf
Ta bort kommentaren från cron
#cron.* /var/log/cron.log
ska bli
cron.* /var/log/cron.log
Starta om rsyslog
sudo /etc/init.d/rsyslog restart
Nu ska det ha skapats en cron.log i /var/log
onsdag 19 oktober 2011
Echo till skyddad fil med sudo
Om man försöker köra kommandot
sudo echo foobar >> /skyddad/fil
kommer man mötas av
-bash: /etc/apt/sources.list: Permission denied
Detta beror på att sudo endast körs mot det första kommandot. En lösning är att köra sudo -s, vilket startar ett shell med rooträttigheter istället för att bara köra ett enstaka kommando.
En ännu snyggare lösning är att köra följande:
sudo -c sh "echo foobar >> /skyddad/fil"
Då kommer sudo starta ett shell med rooträttigheter som kör kommandot och där efter stängs.
Källa: hintsforums.macworld.com
sudo echo foobar >> /skyddad/fil
kommer man mötas av
-bash: /etc/apt/sources.list: Permission denied
Detta beror på att sudo endast körs mot det första kommandot. En lösning är att köra sudo -s, vilket startar ett shell med rooträttigheter istället för att bara köra ett enstaka kommando.
En ännu snyggare lösning är att köra följande:
sudo -c sh "echo foobar >> /skyddad/fil"
Då kommer sudo starta ett shell med rooträttigheter som kör kommandot och där efter stängs.
Källa: hintsforums.macworld.com
Installera Sun Java i Ubuntu Server
Suns Java följer inte med i pakethanteringssystemet till Ubuntu Server, men kan enkelt bli tillagd i efterhand. För att göra detta, kör följande kommando:
sudo sh -c "deb http://archive.canonical.com/ lucid partner /etc/apt/sources.list"
För att hitta de nya paketen i apt, kör
sudo apt-get update
Dubbelkolla att Sun Java har kommit in genom att göra en sökning:
sudo apt-cache search sun-java6
Har allt gått som det ska, ska du se ett antal javapaket.http://www.blogger.com/img/blank.gif
sniglom@ubuntu:~$ sudo apt-cache search sun-java6
sun-java6-source - Sun Java(TM) Development Kit (JDK) 6 source files
sun-java6-plugin - Java(TM) Plug-in, Java SE 6
sun-java6-jre - Sun Java(TM) Runtime Environment (JRE) 6 (architecture independent files)
sun-java6-jdk - Sun Java(TM) Development Kit (JDK) 6
sun-java6-javadb - Java(TM) DB, Sun Microsystems' distribution of Apache Derby
sun-java6-fonts - Lucida TrueType fonts (from the Sun JRE)
sun-java6-demo - Sun Java(TM) Development Kit (JDK) 6 demos and examples
För att installera Java kör du slutligen
sudo apt-get install sun-java6-jre
Tipstack till wwwportalen.se
sudo sh -c "deb http://archive.canonical.com/ lucid partner /etc/apt/sources.list"
För att hitta de nya paketen i apt, kör
sudo apt-get update
Dubbelkolla att Sun Java har kommit in genom att göra en sökning:
sudo apt-cache search sun-java6
Har allt gått som det ska, ska du se ett antal javapaket.http://www.blogger.com/img/blank.gif
sniglom@ubuntu:~$ sudo apt-cache search sun-java6
sun-java6-source - Sun Java(TM) Development Kit (JDK) 6 source files
sun-java6-plugin - Java(TM) Plug-in, Java SE 6
sun-java6-jre - Sun Java(TM) Runtime Environment (JRE) 6 (architecture independent files)
sun-java6-jdk - Sun Java(TM) Development Kit (JDK) 6
sun-java6-javadb - Java(TM) DB, Sun Microsystems' distribution of Apache Derby
sun-java6-fonts - Lucida TrueType fonts (from the Sun JRE)
sun-java6-demo - Sun Java(TM) Development Kit (JDK) 6 demos and examples
För att installera Java kör du slutligen
sudo apt-get install sun-java6-jre
Tipstack till wwwportalen.se
tisdag 18 oktober 2011
Styra Apache 2 i ubuntu server
Många tjänster i Ubuntu server går att styra med hjälp av kommandot "service", det går däremot inte för Apache2. För att styra över Apache2 använd följande kommandon:
Uppdatering:
Det går alldeles utmärkt att styra apache2 via service,
sudo service apache2 start/stop/restart
Om man föredrar den gamla stilen skriver man på följande sätt:
sudo /etc/init.d/apache2 start
sudo /etc/init.d/apache2 restart
sudo /etc/init.d/apache2 stop
Inuti /etc/init.d kan man även se olika services som körs.
Uppdatering:
Det går alldeles utmärkt att styra apache2 via service,
sudo service apache2 start/stop/restart
Om man föredrar den gamla stilen skriver man på följande sätt:
sudo /etc/init.d/apache2 start
sudo /etc/init.d/apache2 restart
sudo /etc/init.d/apache2 stop
Inuti /etc/init.d kan man även se olika services som körs.
Avidemux i OS X Lion
Avidemux fungerar inte i OS X Lion för tillfället, men dehttp://www.blogger.com/img/blank.gift finns en lösning tills det släpps en ny version.
Högerklicka på avidemux2.app, välj "show contents" eller "visa innehåll". Gå sedan in i mappen Contents, resources och sist lib. (avidemux2.app/Contents/Resources/lib).
Släng filerna libxml.2.dylib och libiconv.2.dylib.
Nu ska Avidemux gå att starta som vanligt.
Källa: superuser.com
Högerklicka på avidemux2.app, välj "show contents" eller "visa innehåll". Gå sedan in i mappen Contents, resources och sist lib. (avidemux2.app/Contents/Resources/lib).
Släng filerna libxml.2.dylib och libiconv.2.dylib.
Nu ska Avidemux gå att starta som vanligt.
Källa: superuser.com
måndag 17 oktober 2011
Minecraft fps-drops och out of memory
Om du kör 64bitars windows och har problem med Minecraft, exempelvis stundvis låg framerate eller out of memory trots tillräckligt med minne i datorn, kan det bero på att en 32bitars-versionen av java är installerad i ditt 64-bitarssystem.
För tillfället väljer oracle automatiskt 32bitars-versionen, oavsett om man kör 64bitars operativ eller inte. Om du kör Windows 64bit och har problem, pröva att avinstallera java och välja 64bitars java på länken nedan:
Java downloads
För tillfället väljer oracle automatiskt 32bitars-versionen, oavsett om man kör 64bitars operativ eller inte. Om du kör Windows 64bit och har problem, pröva att avinstallera java och välja 64bitars java på länken nedan:
Java downloads
Byta mysql-lösenord i ubuntu server
Om man läser innantill guiden på mysql:s hemsida är det en rätt krånglig process att byta root-lösenordet. Kör man ubuntu server är det däremot enkelt, kör kommandot:
sudo dpkg-reconfigure mysql-server-5.1
Så möts man av en prompt för att byta lösenord, snabbt och smidigt.
sudo dpkg-reconfigure mysql-server-5.1
Så möts man av en prompt för att byta lösenord, snabbt och smidigt.
söndag 16 oktober 2011
Klipp ut filer i OSX
Det är ett vanligt missförstånd att det inte går att klippa ut filer i OSX. Så pass vanligt att man kan se forumdebatter om ämnet och det till och med säljs programvara för att lägga till en funktion som redan finns.
I Windows klipper man ut med ctrl+x och klistrar sedan in med ctrl+v.
I OSX kopierar man först filen med cmd+c och utför sedan move med cmd+alt+v
Kanske inte helt intuitivt men resultatet är det samma.
I Windows klipper man ut med ctrl+x och klistrar sedan in med ctrl+v.
I OSX kopierar man först filen med cmd+c och utför sedan move med cmd+alt+v
Kanske inte helt intuitivt men resultatet är det samma.
tisdag 4 oktober 2011
TenFourFox modern Firefox för PPC Mac
Mozilla slutade att utveckla Firefox för äldre versioner av OSX och framförallt hela PowerPC-plattformen i och med version 3.6. TenFourFox är ett projekt som håller Firefox levande till PowerPC och portar vad som är möjligt från moderna Firefox-versioner tillbaka till PowerPC. OSX version 10.4 (Tiger) och 10.5 (Leopard) stöds.
För er som inte är så tekniskt insatta eller intresserade är alltså detta den bästa webbläsaren för en äldre ibook, PowerBook eller Power Mac.
Personligen trodde jag att detta var ett projekt som snabbt skulle läggas ned, men efter att ha följt det under flera månaders tid och sett hur det uppdaterats från Firefox 4-bas till Firefox 7 har jag ändrat mig. Som om inte detta räckte har de dessutom börjat optimera TenFourFox för att stödja Altivec-funktionaliteten i G4- och G5-processorerna. Och, nej, det är inte bara kompilatorflaggor som i tidigare "optimerade" versioner av Firefox. Denna gången är det på riktigt.
Neddladdning och mer information finns hos TenFourFox.
Benchmark som jämför TenFourFox 7 mot andra webbläsare avsedda för PowerPC Mac.
För er som inte är så tekniskt insatta eller intresserade är alltså detta den bästa webbläsaren för en äldre ibook, PowerBook eller Power Mac.
Personligen trodde jag att detta var ett projekt som snabbt skulle läggas ned, men efter att ha följt det under flera månaders tid och sett hur det uppdaterats från Firefox 4-bas till Firefox 7 har jag ändrat mig. Som om inte detta räckte har de dessutom börjat optimera TenFourFox för att stödja Altivec-funktionaliteten i G4- och G5-processorerna. Och, nej, det är inte bara kompilatorflaggor som i tidigare "optimerade" versioner av Firefox. Denna gången är det på riktigt.
Neddladdning och mer information finns hos TenFourFox.
Benchmark som jämför TenFourFox 7 mot andra webbläsare avsedda för PowerPC Mac.
fredag 23 september 2011
Problem att uppdatera Minecraft till 1.8
Om Minecraft vägrar uppdatera till 1.8 och skriver "login failed" beror det troligtvis på att din launcher, programmet som startar minecraft, är för gammal.
Problemet löses enklast genom att surfa till minecraft.net, tanka ner senaste versionen som där efter uppdaterar till 1.8
Minecraft.net downloads
Problemet löses enklast genom att surfa till minecraft.net, tanka ner senaste versionen som där efter uppdaterar till 1.8
Minecraft.net downloads
onsdag 21 september 2011
Trasig fläktstyrning till L300 i Ubuntu
Uppgraderade min Minecraftserver till en Toshiba L300 med Ubuntu Server 11. Märkte att fläktstyrningen inte fungerade alls, först står fläkten still fram till processorn nått 85c, då fläkten istället körs fullt och aldrig varvar ner, oavsett temperatur.
Problemet verkar vara relaterat till kombinationen av en ovanlig biostyp, InsydeH2O, och halvfärdig implementation av ACPI i bioset.
Lösningen var ett kommando i grubkonfigurationen. Öppna
/etc/default/grub
Leta reda på raden
GRUB_CMDLINE_LINUX_DEFAULT="quiet" och lägg till acpi_osi=Linux
För mig såg det ut så här när jag var klar, men det är möjligt att du har mer kommandon än quiet.
GRUB_CMDLINE_LINUX_DEFAULT="quiet acpi_osi=Linux"
Spara filen och kör där efter update-grub .
Källor:
Linuxquestions.org
Wiki.archlinux.org
Problemet verkar vara relaterat till kombinationen av en ovanlig biostyp, InsydeH2O, och halvfärdig implementation av ACPI i bioset.
Lösningen var ett kommando i grubkonfigurationen. Öppna
/etc/default/grub
Leta reda på raden
GRUB_CMDLINE_LINUX_DEFAULT="quiet" och lägg till acpi_osi=Linux
För mig såg det ut så här när jag var klar, men det är möjligt att du har mer kommandon än quiet.
GRUB_CMDLINE_LINUX_DEFAULT="quiet acpi_osi=Linux"
Spara filen och kör där efter update-grub .
Källor:
Linuxquestions.org
Wiki.archlinux.org
Sätta upp Minecraft overviewer i ubuntu
Minecraft Overviewer är en tjänst som renderar google maps-kartor av en Minecraftvärld. Den genererade grafiken renderas ur ett isometriskt perspektiv och påminner lite om Sim City 2000.
Vill man få med årstider, så kallade biomer, i sin rendering kommer man även behöva ett extra verktyg, Minecraft Biome Extractor.
I det här blogginlägget delar jag med mig av min konfiguration till Minecraft overviewer
Vill man få med biomer, olika årstider, i overview-renderingarna behöver man ett extra verktyg som heter Minecraft Biome Extractor.
Nedladdningar:
Minecraft Overviewer
Minecraft Biome Extractor
Nedan är konfigurationen jag använder, tänkte börja med att beskriva den kort.
Det första jag gör är att spara dagens datum och tid som en variabel, detta använder jag vid lagring av kartan på webserver för att skilja de olika renderingarna åt.
Där efter görs en kopia på världen från minecraftmappen. För att förhindra problem tar jag alltid bort eventuella kopior sedan tidigare innan. Nu kan Biome Extractor köras och generera ut information om biome till Minecraft Overviewer.
Minecraft Overviewer körs sedan fyra gånger, för att rendera kartan roterat åt fyra olika håll. Varje rendering kör med samtliga ljussättningslägen. Har man bråttom eller ont om utrymme räcker det givetvis med att rendera kartan i en riktning och endast använda ett ljussättningsläge.
Avslutningsvis byter jag namn på renderingsmappen "bilder" till dagens datum. Kopierar över mappen till webbservern. Namnar om den lokala mappen till "bilder" igen. Detta kommer snabba upp nästa renderingsprocess eftersom den gamla renderingen används som cache.
#set current date and time
DATE=$(date +"%y%m%d-%H.%M")
#Create local backup of world, remove if early copy exists
echo "Creating local copy of the world"
rm -rf world_copy
cp -r ../minecraft/world ./world_copy
#Create biome data
java -jar BiomeExtractor.jar -nogui ./world_copy
#Execute generation, use cachedir
python overviewer.py --rendermodes=lighting,normal,spawn,night,cave --north-direction=lower-left world_copy bilder/lower-left
python overviewer.py --rendermodes=lighting,normal,spawn,night,cave --north-direction=upper-left world_copy bilder/upper-left
python overviewer.py --rendermodes=lighting,normal,spawn,night,cave --north-direction=lower-right world_copy bilder/lower-right
python overviewer.py --rendermodes=lighting,normal,spawn,night,cave --north-direction=upper-right world_copy bilder/upper-right
#Use the current date
mv bilder "$DATE"
#Copy files to local server
echo "Copying files to local server"
cp -r "$DATE" /var/www/minecraft
#Restore folder name for caching
mv "$DATE" bilder
exit 0
Vill man få med årstider, så kallade biomer, i sin rendering kommer man även behöva ett extra verktyg, Minecraft Biome Extractor.
I det här blogginlägget delar jag med mig av min konfiguration till Minecraft overviewer
Vill man få med biomer, olika årstider, i overview-renderingarna behöver man ett extra verktyg som heter Minecraft Biome Extractor.
Nedladdningar:
Minecraft Overviewer
Minecraft Biome Extractor
Nedan är konfigurationen jag använder, tänkte börja med att beskriva den kort.
Det första jag gör är att spara dagens datum och tid som en variabel, detta använder jag vid lagring av kartan på webserver för att skilja de olika renderingarna åt.
Där efter görs en kopia på världen från minecraftmappen. För att förhindra problem tar jag alltid bort eventuella kopior sedan tidigare innan. Nu kan Biome Extractor köras och generera ut information om biome till Minecraft Overviewer.
Minecraft Overviewer körs sedan fyra gånger, för att rendera kartan roterat åt fyra olika håll. Varje rendering kör med samtliga ljussättningslägen. Har man bråttom eller ont om utrymme räcker det givetvis med att rendera kartan i en riktning och endast använda ett ljussättningsläge.
Avslutningsvis byter jag namn på renderingsmappen "bilder" till dagens datum. Kopierar över mappen till webbservern. Namnar om den lokala mappen till "bilder" igen. Detta kommer snabba upp nästa renderingsprocess eftersom den gamla renderingen används som cache.
#set current date and time
DATE=$(date +"%y%m%d-%H.%M")
#Create local backup of world, remove if early copy exists
echo "Creating local copy of the world"
rm -rf world_copy
cp -r ../minecraft/world ./world_copy
#Create biome data
java -jar BiomeExtractor.jar -nogui ./world_copy
#Execute generation, use cachedir
python overviewer.py --rendermodes=lighting,normal,spawn,night,cave --north-direction=lower-left world_copy bilder/lower-left
python overviewer.py --rendermodes=lighting,normal,spawn,night,cave --north-direction=upper-left world_copy bilder/upper-left
python overviewer.py --rendermodes=lighting,normal,spawn,night,cave --north-direction=lower-right world_copy bilder/lower-right
python overviewer.py --rendermodes=lighting,normal,spawn,night,cave --north-direction=upper-right world_copy bilder/upper-right
#Use the current date
mv bilder "$DATE"
#Copy files to local server
echo "Copying files to local server"
cp -r "$DATE" /var/www/minecraft
#Restore folder name for caching
mv "$DATE" bilder
exit 0
tisdag 20 september 2011
Namnbyte av interface i Ubuntu
Om man uppgraderar datorn och byter nätverkskort kommer Ubuntu automatiskt namna om det nya nätverkskortet till eth1. Tanken bakom är att systemet ska minnas nätverkskort så att de alltid får samma interfacenamn om man skulle koppla in dem igen vid ett senare tillfälle.
Om man har tagit bort ett kort permanent är inte alltid detta beteende önskvärt. Filen som minns alla nätverkskort finns på sökvägen:
/etc/udev/rules.d/70-persistent-net.rules
Antingen kan man ta bort filen, då kommer en ny automatiskt skapas vid nästa uppstart, eller kan man editera filen och ta bort de nätverkskort som systemet inte längre behöver minnas.
Källa: Ubuntuforums.org
Om man har tagit bort ett kort permanent är inte alltid detta beteende önskvärt. Filen som minns alla nätverkskort finns på sökvägen:
/etc/udev/rules.d/70-persistent-net.rules
Antingen kan man ta bort filen, då kommer en ny automatiskt skapas vid nästa uppstart, eller kan man editera filen och ta bort de nätverkskort som systemet inte längre behöver minnas.
Källa: Ubuntuforums.org
onsdag 14 september 2011
Wlan-kanal 12 och 13 försvinner i Leopard
I OSX Leopard och Snow Leopard märkte jag att kanal 12 och 13 slutade fungera ibland. Vissa gånger kunde man få försöka ansluta datorn 5-10 gånger, ta den i och ur viloläge innan det gick. Andra Apple-enheter som iPhone och iPod Touch hade däremot inga problem att ansluta till nätverket.
Problemet har tyvärr ingen perfekt lösning, men jag hittade anledningen. I wlan-standarden finns det olika områden, regulatory domains, som bestämmer vilka kanaler som ska finnas tillgängliga. I Sverige är det kanal 1-13, i USA 1-11. Vanligtvis ställs datorns område in efter andra inställningar i operativet men det finns även en standard för att göra detta automatiskt, 802.1d. I Snow Leopard och senare versioner av Leopard (osäker på Lion) används 802.1d.
Att implementera 802.1d är valbart, men tyvärr går det inte att stänga av i OSX. Vad är nu problemet med 802.1d då? 802.1d fungerar genom att alla accesspunkter skickar ut information om sin regulatory domain tillsammans med sitt nätverksnamn (SSID). De enheter som letar efter nätverk ställer automatiskt in sin regulatory domain så fort de sett det första 802.1d-paketet.
Problemet är att 802.1d saknar hantering av konflikter. Där jag bor står det ett antal accesspunkter och skickar ut 802.1d-paket med amerikansk regulatory domain. Vad min accesspunkt skickar ut spelar ingen roll, så länge inte den skickar ut sina paket först.
Lösningen är alltså att själv använda sig av kanal 1-11 eller knacka dörr och be grannarna konfigurera om sina accesspunkter korrekt.
Källa:
Apple Support Community
Stack Exchange
Problemet har tyvärr ingen perfekt lösning, men jag hittade anledningen. I wlan-standarden finns det olika områden, regulatory domains, som bestämmer vilka kanaler som ska finnas tillgängliga. I Sverige är det kanal 1-13, i USA 1-11. Vanligtvis ställs datorns område in efter andra inställningar i operativet men det finns även en standard för att göra detta automatiskt, 802.1d. I Snow Leopard och senare versioner av Leopard (osäker på Lion) används 802.1d.
Att implementera 802.1d är valbart, men tyvärr går det inte att stänga av i OSX. Vad är nu problemet med 802.1d då? 802.1d fungerar genom att alla accesspunkter skickar ut information om sin regulatory domain tillsammans med sitt nätverksnamn (SSID). De enheter som letar efter nätverk ställer automatiskt in sin regulatory domain så fort de sett det första 802.1d-paketet.
Problemet är att 802.1d saknar hantering av konflikter. Där jag bor står det ett antal accesspunkter och skickar ut 802.1d-paket med amerikansk regulatory domain. Vad min accesspunkt skickar ut spelar ingen roll, så länge inte den skickar ut sina paket först.
Lösningen är alltså att själv använda sig av kanal 1-11 eller knacka dörr och be grannarna konfigurera om sina accesspunkter korrekt.
Källa:
Apple Support Community
Stack Exchange
Problem med viloläge i OSX Lion
De senaste veckorna har min Macbook vägrat gå ner i viloläge, något som fungerat utmärkt i både Leopard och Snow Leopard. Läsning av konsol-loggen visade inget och nollställning av PRAM hjälpte inte heller.
Efter lite efterforskningar hittade jag att problemet är relaterat till att internetdelningen är aktiverad. Så fort man avaktiverar internetdelning i systeminställningar så sover datorn fint igen.
Källa: Apple Support Communities
Efter lite efterforskningar hittade jag att problemet är relaterat till att internetdelningen är aktiverad. Så fort man avaktiverar internetdelning i systeminställningar så sover datorn fint igen.
Källa: Apple Support Communities
Vid slutet för Moores lag
Vad är Moores lag? Det är lagen om att antalet transistorer som får plats på en yta kan dubbleras varannat år. När storleken på transistorna minskar sjunker även strömförbrukningen. I praktiken betyder detta att man kan fördubbla minneskapacitet eller prestanda varannat år, utan att förändra kostnaden. Är man inte ute efter högre prestanda eller kapacitet kan man istället sänka kostnaderna och strömförbrukningen.
Exempel där Moores lag utnyttjas till att öka prestanda är allt från minneskretsar till processorer, grafikkort och minnen. Men det finns även bra exempel på när man vill lämna prestandan oförändrad och sänka strömförbrukning och kostnad. Exempelvis spelkonsoler, routrar och mediaspelare.
Genom åren har slutet för Moores lag nämnts många gånger, men tillverkarna har alltid hittat nya lösningar på problemen. På senare år har vi böjrat närma oss de fysiska gränserna för hur små transistorer som går att tillverka. Bredden på de elektriska ledarna är redan i dag, endast ett antal atomer breda och enligt Intel går det inte att använda en bredd bestående av mindre än fem atomer på grund av elektriska läckage. Men det viktiga är egentligen inte huruvida den fysiska begränsningen är fyra eller fem atomer, utan att den finns och det kommer bli ett praktiskt problem inom bara ett par år.
Varför måste vi förminska transistorerna?
När man tillverkar en elektronisk komponent görs detta från en rund kiselplatta. När tillverkningen är klar, skärs komponenterna loss från plattan, testas och säljs. En förminskning innebär inte bara saker som bättre prestanda eller strömförbrukning utan även att man får plats med fler kretsar per kiselplatta.
Okej, så tillverkaren tjänar mer på små komponenter, skulle man inte kunna betala det dubbla och få en dubbelt så stor komponent bara? Nej, det finns flera skäl till att det blir mycket dyrare än så. Framförallt är det att tillverkningsprocessen inte är perfekt. Chansen att lyckas tillverka en komponent är lägre ju större den är. Inom tillverkningen referar man till detta som yield. Yielden styrs på flera sätt av komponentens storlek.
Om sannolikheten att en komponent går att tillverka är 80%, är sannolikheten för att en dubbelt så stor komponent ska kunna tillverkas endast 64% (0.8*0.8). I praktiken är den ännu lägre eftersom sannolikheten sjunker ju längre ut på kiselplattan man kommer. Större kretsar resulterar också i mer spillyta på den runda kiselplattan, eftersom kretsarna är kvadratiska eller rektangulära.
När prestandan inte längre ökar
Man brukar säga att hårdvara är billigare än utvecklare. Programvara som är för långsam för att fungera i dag, går att köra fintinom ett par månader. Det är bättre att uppgradera hårdvaruparken än att lägga mantimmar på att optimera mjukvaran.
Det här är något som utnyttjats av utvecklare och bolag som jobbar med mjukvara, för att de ska kunna hålla sina kostnader nere. Om prestandaökningen stannar av kommer mjukvaruutveckling bli dyrare, eftersom mer tid måste läggas på optimering.
För slutkonsumenten kanske detta inte är ett stort problem, mindre pengar att lägga på hårdvara och mer pengar på mjukvara. Däremot kan det bli stora förändringar i hur man arbetar vid utveckling av programvara och spel.
Behovet av högre kvalité
De flesta datorprodukter håller har en kort i dagsläget en relativt kort livslängd på ett par år. När en produkt går sönder har den oftast inget värde kvar och en ersättningsprodukt presterar bättre trots att den är billigare än ursprungskomponenten.
När Moores lag sätts ur spel kommer inte ersättningsprodukten att vara markant bättre eller billigare. Detta kan öka behovet av kvalitetskomponenter.
Ökad kvalité på en produkt involverar givetvis bättre kvalitetskontroll och elektriska komponenter men även en avvägning mot lägre prestanda. Hög prestanda betyder oftast hög värme, och en sänkning med bara 10c kan fördubbla livslängden på många elektriska komponenter. Det kommer alltså bli dyrare och troligtvis långsammare om man vill ha elektronik med lång livslängd.
Pris och prestanda för sluten konsumentelektronik
Teknikbranschens förväntningar på exponentiell tillväxt av transistorer skiljer sig inte mycket från ekonomernas förväntningar av exponentiell tillväxt i ekonomin. Det är inte bara en fråga om tekniska framsteg utan också om förväntade framsteg.
Jag kommer använda spelkonsoler som exempel, principen är dock samma för routrar, bluray-spelare och den mesta slutna hemelektronik.
Spelkonsoler har vanligtvis en livslängd på 6-10 år. När tillverkaren säljer de första modellerna går dessa med förlust. Detta är strategiskt eftersom man vet att krympningen av transistorer kommer sänka priset tills maskinen börjar gå med vinst. Att börja med förlust gör att man kan leverera en maskin med högre prestanda och lång livslängd på marknaden. Att tillverkaren bryr sig om livslängd i det här sammanhanget handlar främst om utvecklingskostnader men även mervärde för slutanvändaren.
Utan Moores lag skulle inte priserna sjunka, tillverkare skulle bli tvungna att sätta en prissättning som går med vinst från början. Att som konsument vänta tills en produkt sjunkit i pris blir inte heller möjligt, då priser kommer hålla sig stabila över tid.
För att konkretisera med ett exempel:
När Playstation 3 lanserades låg introduktionspriset på 6000kr och då gick Sony med över 2000kr förlust per enhet. I dagsläget går det att få en maskin för dryga 2000kr. Hade vi inte haft Moores lag hade alltså en Playstation 3 kostat dryga 8000kr, fortfarande, fem år efter lansering.
Låt oss vara klara med ett par saker, det är inte samma kunder som betalar 6000kr och 2000kr. I praktiken skulle detta tvinga tillverkare att sikta på den breda massan och sälja maskiner till vinstpris från början istället för att rikta sig mot ett spann av användare.
Vad kan man göra åt problemet?
Rent tekniskt diskuteras det att börja bygga transistorer på höjden och inte bara fokusera på att bygga i bredd som tidigare. Detta ger givetvis fler transistorer per yta, men till högre energiförbrukning istället för lägre som tidigare. För att ytterligare förvärra problemet är inte värme det största problemet för elektriska kretsar, utan värmeskillnader över kretsen. Värmeskillnader sträcker och drar i alla mikroskopiska ledare och sliter långsamt ut dem. En tjockare krets med högre strömförbrukning är därför inte helt önskvärt. Fast det går alltid att byta bort hög frekvens mot lägre strömförbrukning.
Specialanpassad hårdvara. Oftast kallar man det för hårdvaruaccelering, processorn avlastas från att utföra ett arbete av en krets som är specialgjord för ändamålet. En lösning på prestandaproblemet skulle kunna vara mer specialanpassad hjälpprocessorer för olika arbetsuppgifter.
Centraliserad prestanda och kapacitet. Ett sätt att öka effektiviteten är att centralisera beräkning och lagring. Det gör att processorcykler och lagringsutrymme kan användas mer effektivt. Tänk bara hur många timmar varje dag som din processor går på lågvarv. Hur många gigabyte ledigt utrymme det blir om man slår ihop alla arbetsstationer på en arbetsplats.
Mjukvarumässigt finns det också mycket slack, eftersom hårdvara anses vara billigare än programmerare och mantimmar. För slutkonsumenten spelar det kanske inte så stor roll om mjukvaran är dyrare i fall hårdvaran får längre livslängd. Tyvärr är mycket av detta slack mer i form av att Word startar långsamt än att ett vetenskapligt program har långsamma beräkningar.
Lagringsmässigt så har kompression av video, bilder, ljud förbättrats över åren. Vi får alltså ut mer och mer information per bit av data. Tyvärr sker inte framsteg inom kompression i alls samma hastighet som Moores lag. Dessutom ökar vi våra krav, vilket lett till större filstorlek, trots bättre algoritmer.
Slutsats
Slutet på Moores lag ligger inte många år bort och det kommer göra en hel del omställningar i branschen. Om ingen alternativ tillverkningsprocess uppfinns, kommer troligtvis vår syn på elektronik, mjukvara, prestanda och pris förändras radikalt.
Mer läsning:
techreport: Life after Moore's Law
Exempel där Moores lag utnyttjas till att öka prestanda är allt från minneskretsar till processorer, grafikkort och minnen. Men det finns även bra exempel på när man vill lämna prestandan oförändrad och sänka strömförbrukning och kostnad. Exempelvis spelkonsoler, routrar och mediaspelare.
Genom åren har slutet för Moores lag nämnts många gånger, men tillverkarna har alltid hittat nya lösningar på problemen. På senare år har vi böjrat närma oss de fysiska gränserna för hur små transistorer som går att tillverka. Bredden på de elektriska ledarna är redan i dag, endast ett antal atomer breda och enligt Intel går det inte att använda en bredd bestående av mindre än fem atomer på grund av elektriska läckage. Men det viktiga är egentligen inte huruvida den fysiska begränsningen är fyra eller fem atomer, utan att den finns och det kommer bli ett praktiskt problem inom bara ett par år.
Varför måste vi förminska transistorerna?
När man tillverkar en elektronisk komponent görs detta från en rund kiselplatta. När tillverkningen är klar, skärs komponenterna loss från plattan, testas och säljs. En förminskning innebär inte bara saker som bättre prestanda eller strömförbrukning utan även att man får plats med fler kretsar per kiselplatta.
Okej, så tillverkaren tjänar mer på små komponenter, skulle man inte kunna betala det dubbla och få en dubbelt så stor komponent bara? Nej, det finns flera skäl till att det blir mycket dyrare än så. Framförallt är det att tillverkningsprocessen inte är perfekt. Chansen att lyckas tillverka en komponent är lägre ju större den är. Inom tillverkningen referar man till detta som yield. Yielden styrs på flera sätt av komponentens storlek.
Om sannolikheten att en komponent går att tillverka är 80%, är sannolikheten för att en dubbelt så stor komponent ska kunna tillverkas endast 64% (0.8*0.8). I praktiken är den ännu lägre eftersom sannolikheten sjunker ju längre ut på kiselplattan man kommer. Större kretsar resulterar också i mer spillyta på den runda kiselplattan, eftersom kretsarna är kvadratiska eller rektangulära.
När prestandan inte längre ökar
Man brukar säga att hårdvara är billigare än utvecklare. Programvara som är för långsam för att fungera i dag, går att köra fintinom ett par månader. Det är bättre att uppgradera hårdvaruparken än att lägga mantimmar på att optimera mjukvaran.
Det här är något som utnyttjats av utvecklare och bolag som jobbar med mjukvara, för att de ska kunna hålla sina kostnader nere. Om prestandaökningen stannar av kommer mjukvaruutveckling bli dyrare, eftersom mer tid måste läggas på optimering.
För slutkonsumenten kanske detta inte är ett stort problem, mindre pengar att lägga på hårdvara och mer pengar på mjukvara. Däremot kan det bli stora förändringar i hur man arbetar vid utveckling av programvara och spel.
Behovet av högre kvalité
De flesta datorprodukter håller har en kort i dagsläget en relativt kort livslängd på ett par år. När en produkt går sönder har den oftast inget värde kvar och en ersättningsprodukt presterar bättre trots att den är billigare än ursprungskomponenten.
När Moores lag sätts ur spel kommer inte ersättningsprodukten att vara markant bättre eller billigare. Detta kan öka behovet av kvalitetskomponenter.
Ökad kvalité på en produkt involverar givetvis bättre kvalitetskontroll och elektriska komponenter men även en avvägning mot lägre prestanda. Hög prestanda betyder oftast hög värme, och en sänkning med bara 10c kan fördubbla livslängden på många elektriska komponenter. Det kommer alltså bli dyrare och troligtvis långsammare om man vill ha elektronik med lång livslängd.
Pris och prestanda för sluten konsumentelektronik
Teknikbranschens förväntningar på exponentiell tillväxt av transistorer skiljer sig inte mycket från ekonomernas förväntningar av exponentiell tillväxt i ekonomin. Det är inte bara en fråga om tekniska framsteg utan också om förväntade framsteg.
Jag kommer använda spelkonsoler som exempel, principen är dock samma för routrar, bluray-spelare och den mesta slutna hemelektronik.
Spelkonsoler har vanligtvis en livslängd på 6-10 år. När tillverkaren säljer de första modellerna går dessa med förlust. Detta är strategiskt eftersom man vet att krympningen av transistorer kommer sänka priset tills maskinen börjar gå med vinst. Att börja med förlust gör att man kan leverera en maskin med högre prestanda och lång livslängd på marknaden. Att tillverkaren bryr sig om livslängd i det här sammanhanget handlar främst om utvecklingskostnader men även mervärde för slutanvändaren.
Utan Moores lag skulle inte priserna sjunka, tillverkare skulle bli tvungna att sätta en prissättning som går med vinst från början. Att som konsument vänta tills en produkt sjunkit i pris blir inte heller möjligt, då priser kommer hålla sig stabila över tid.
För att konkretisera med ett exempel:
När Playstation 3 lanserades låg introduktionspriset på 6000kr och då gick Sony med över 2000kr förlust per enhet. I dagsläget går det att få en maskin för dryga 2000kr. Hade vi inte haft Moores lag hade alltså en Playstation 3 kostat dryga 8000kr, fortfarande, fem år efter lansering.
Låt oss vara klara med ett par saker, det är inte samma kunder som betalar 6000kr och 2000kr. I praktiken skulle detta tvinga tillverkare att sikta på den breda massan och sälja maskiner till vinstpris från början istället för att rikta sig mot ett spann av användare.
Vad kan man göra åt problemet?
Rent tekniskt diskuteras det att börja bygga transistorer på höjden och inte bara fokusera på att bygga i bredd som tidigare. Detta ger givetvis fler transistorer per yta, men till högre energiförbrukning istället för lägre som tidigare. För att ytterligare förvärra problemet är inte värme det största problemet för elektriska kretsar, utan värmeskillnader över kretsen. Värmeskillnader sträcker och drar i alla mikroskopiska ledare och sliter långsamt ut dem. En tjockare krets med högre strömförbrukning är därför inte helt önskvärt. Fast det går alltid att byta bort hög frekvens mot lägre strömförbrukning.
Specialanpassad hårdvara. Oftast kallar man det för hårdvaruaccelering, processorn avlastas från att utföra ett arbete av en krets som är specialgjord för ändamålet. En lösning på prestandaproblemet skulle kunna vara mer specialanpassad hjälpprocessorer för olika arbetsuppgifter.
Centraliserad prestanda och kapacitet. Ett sätt att öka effektiviteten är att centralisera beräkning och lagring. Det gör att processorcykler och lagringsutrymme kan användas mer effektivt. Tänk bara hur många timmar varje dag som din processor går på lågvarv. Hur många gigabyte ledigt utrymme det blir om man slår ihop alla arbetsstationer på en arbetsplats.
Mjukvarumässigt finns det också mycket slack, eftersom hårdvara anses vara billigare än programmerare och mantimmar. För slutkonsumenten spelar det kanske inte så stor roll om mjukvaran är dyrare i fall hårdvaran får längre livslängd. Tyvärr är mycket av detta slack mer i form av att Word startar långsamt än att ett vetenskapligt program har långsamma beräkningar.
Lagringsmässigt så har kompression av video, bilder, ljud förbättrats över åren. Vi får alltså ut mer och mer information per bit av data. Tyvärr sker inte framsteg inom kompression i alls samma hastighet som Moores lag. Dessutom ökar vi våra krav, vilket lett till större filstorlek, trots bättre algoritmer.
Slutsats
Slutet på Moores lag ligger inte många år bort och det kommer göra en hel del omställningar i branschen. Om ingen alternativ tillverkningsprocess uppfinns, kommer troligtvis vår syn på elektronik, mjukvara, prestanda och pris förändras radikalt.
Mer läsning:
techreport: Life after Moore's Law
lördag 10 september 2011
Rensa winsxs i Win7 och Vista.
I Windows Vista och Windows 7 finns systemmappen winsxs i windowsmappen. Winsxs växer sig ofta väldigt stor över tid och efter uppdateringar och installationer. Tanken med mappen är att den ska innehålla många versioner av systemfiler för att öka kompabilitet och säkerhet vid avinstallationer och uppgraderingar.
Ibland behöver man dock inte ha möjligheter att avinstallera servicepacks och systemuppdateringar och då kan man välja att rensa i winsxs för att minska storleken.
För att göra detta behöver du en kommandoprompt med adminrättigheter, i Windows 7 brukar jag göra detta genom att söka cmd från startmenyn, högerklicka på sökresultatet och välja "run as administrator".
I prompten skriver man sedan
dism /online /cleanup-image /spsuperseded /hidesp
Dism står för Deployment Image Servicing and Mangement tool. Förklaring av växlar:
/online innebär att verktyget körs mot en aktiv installation i motsats till en avbildning på fil.
/cleanup-image är vad som ska utföras, det vill säga att rensa filer i den live image som körs. /spsuperseded säger att dism ska ta bort uppdateringar installerade före service pack.
/hidesp är en valbar växel som gömmer uppdateringar från avinstallation.
Till Windows Vista används två andra kommandonkör:
vsp1cln.exe efter att service pack 1 har installerats.
compcln.exe efter att service pack 2 har installerats.
Sist men inte minst kommer även avinstallationer av vanliga program att minska storleken på winsxs, så det kan vara värt att se över listan över installerade program även om de är installerade på en annan disk.
Källor:
Sevenforums.com
Techrepublic.com
Ibland behöver man dock inte ha möjligheter att avinstallera servicepacks och systemuppdateringar och då kan man välja att rensa i winsxs för att minska storleken.
För att göra detta behöver du en kommandoprompt med adminrättigheter, i Windows 7 brukar jag göra detta genom att söka cmd från startmenyn, högerklicka på sökresultatet och välja "run as administrator".
I prompten skriver man sedan
dism /online /cleanup-image /spsuperseded /hidesp
Dism står för Deployment Image Servicing and Mangement tool. Förklaring av växlar:
/online innebär att verktyget körs mot en aktiv installation i motsats till en avbildning på fil.
/cleanup-image är vad som ska utföras, det vill säga att rensa filer i den live image som körs. /spsuperseded säger att dism ska ta bort uppdateringar installerade före service pack.
/hidesp är en valbar växel som gömmer uppdateringar från avinstallation.
Till Windows Vista används två andra kommandonkör:
vsp1cln.exe efter att service pack 1 har installerats.
compcln.exe efter att service pack 2 har installerats.
Sist men inte minst kommer även avinstallationer av vanliga program att minska storleken på winsxs, så det kan vara värt att se över listan över installerade program även om de är installerade på en annan disk.
Källor:
Sevenforums.com
Techrepublic.com
onsdag 7 september 2011
Byta tangentbordslayout i Ubuntu Server
Om man råkar ställa in fel tangentbordslayout i Ubuntu Server kan det vara bra att veta hur man ändrar på det utan att ominstallera. Detta gjorde jag i 11.04 men metoderna borde fungera i fler versioner.
Ubuntus terminalbaserade "grafiska" interface är troligtvis det mest lättanvända.
sudo dpkg-reconfigure keyboard-configuration
Det finns även en fil i etc-mappen som man kan redigera direkt
/etc/default/keyboard
Avslutningsvis går det även att ställa tangentbordslayout med kommandot
loadkeys, till exempel:
loadkeys /usr/share/keymaps/i386/dvorak/dvorak.map.gz
Källor:
Howtoforge.com
Igrudge.net
Ubuntus terminalbaserade "grafiska" interface är troligtvis det mest lättanvända.
sudo dpkg-reconfigure keyboard-configuration
Det finns även en fil i etc-mappen som man kan redigera direkt
/etc/default/keyboard
Avslutningsvis går det även att ställa tangentbordslayout med kommandot
loadkeys, till exempel:
loadkeys /usr/share/keymaps/i386/dvorak/dvorak.map.gz
Källor:
Howtoforge.com
Igrudge.net
onsdag 31 augusti 2011
15-åringen som blev fälld och friad för fildelning
Om ni missat nyheten så kan man sammanfatta det som att en 15-åring har laddat hem filmer och annat med sin skoldator. Datorn har smittats med virus vilket ledde till att den fick lämnas in hos IT-tekniker. IT-teknikern har i samband med virusrensning hittat piratkopieradfilm och i nästa steg har rektor för skolan polisanmält killen.
Vad jag undrar är, vad hände med det sunda förnuftet? När jag gick i skolan började man med att prata med eleven, hjälpte inte det gick man vidare till föräldrar, polisanmälan låg alltid långt bort. Skolan har ett ansvar att slussa ut våra unga i samhället, att en femtonåring tankar film är något vi får jämföra med att palla äpplen eller trimma moppen.
Om vi ens skulle jämföra med snatteri eller skadegörelse, vilket jag anser värre, har även de flesta skolor kunnat lösa sådana problem utan att koppla in rättsväsendet.
Hade det inte varit vettigare om skolan tog det direkt med elev, förklara att det inte är tillåtet och om det fortsätter kommer föräldrar kontaktas och han kan bli av med skoldatorn? Nej istället kallar man in polis, det leder till rättegång och när killen blir frikänd säger mediarepresentanter att de kommer överklaga.
Snacka om att förstöra en ung killes liv för något som hade gått att lösa helt utan rättsväsendets inverkan. Personligen anser jag att rektorn på skolan missförstått sin och skolans roll i samhället.
Mer läsning:
GP: 15-åring inför rätta för fildelning
GP: 15-åring friad i fildelarrättegång
DN: Sluta straffa fildelare
DN: 15-åring inför rätta för fildelning
SVD: 15-åring åtalas för fildelning
Vad jag undrar är, vad hände med det sunda förnuftet? När jag gick i skolan började man med att prata med eleven, hjälpte inte det gick man vidare till föräldrar, polisanmälan låg alltid långt bort. Skolan har ett ansvar att slussa ut våra unga i samhället, att en femtonåring tankar film är något vi får jämföra med att palla äpplen eller trimma moppen.
Om vi ens skulle jämföra med snatteri eller skadegörelse, vilket jag anser värre, har även de flesta skolor kunnat lösa sådana problem utan att koppla in rättsväsendet.
Hade det inte varit vettigare om skolan tog det direkt med elev, förklara att det inte är tillåtet och om det fortsätter kommer föräldrar kontaktas och han kan bli av med skoldatorn? Nej istället kallar man in polis, det leder till rättegång och när killen blir frikänd säger mediarepresentanter att de kommer överklaga.
Snacka om att förstöra en ung killes liv för något som hade gått att lösa helt utan rättsväsendets inverkan. Personligen anser jag att rektorn på skolan missförstått sin och skolans roll i samhället.
Mer läsning:
GP: 15-åring inför rätta för fildelning
GP: 15-åring friad i fildelarrättegång
DN: Sluta straffa fildelare
DN: 15-åring inför rätta för fildelning
SVD: 15-åring åtalas för fildelning
Webbläsartest i OSX och Windows
Toms Hardware har gjort ett mycket genomgående test där webbläsarprestanda testas ur olika aspekter. Testet är riktigt intressant och lyckas visa upp hur mycket prestandan mellan webbläsare och operativsystem kan variera från test till test. Eftersom webben och användarmönster varierar går det egentligen att utse en klar vinnare i min mening, det handlar om hur du surfar och vart du surfar.
Jag ser dock ett potentiellt problem med testet, macsystemet verkar vara en hackintosh "Also, remember these tests were not conducted on an actual Apple-branded Mac system."
Huruvida detta påverkar resultaten eller inte är svårt att säga, men det finns helt klart en risk. Det skulle vara intressant att veta varför de kör på ett hackintoshsystem. Det är inga problem att köra Windows på en Mac, inte heller är det några problem att bygga ett PC-system som motsvarar en Mac.
Testerna är intressanta de visar att javascript- och flashprestanda helt klart är jämförbara mellan systemen. Däremot ska Java och Silverlight köras i Windowsmiljö. Kör man HTML5 i OSX bör man verkligen köra Safari, i Windows är IE9 att föredra.
Rent generellt kan man säga att det är lite snabbare att starta en webbläsare i Windows, men snabbare att öppna sidor i OSX. Javascript- och flashprestanda är ungefär den samma mellan operativ. Däremot bör man köra Windows om man ska köra Java och Silverlight i webbläsaren.
Man kan också se att webbläsare drar mer minne i OSX än i Windows, men huruvida detta beror på skillnad i hur man räknar minne i Windows och OSX är oklart. Däremot kan man ju dra slutsatser mellan de olika webbläsarna för ett operativ. Man kan också fundera ration av minnesanvändning för en viss webbläsare mellan Windows och OSX.
Hela testet finns att läsa här: Toms Hardware
Jag ser dock ett potentiellt problem med testet, macsystemet verkar vara en hackintosh "Also, remember these tests were not conducted on an actual Apple-branded Mac system."
Huruvida detta påverkar resultaten eller inte är svårt att säga, men det finns helt klart en risk. Det skulle vara intressant att veta varför de kör på ett hackintoshsystem. Det är inga problem att köra Windows på en Mac, inte heller är det några problem att bygga ett PC-system som motsvarar en Mac.
Testerna är intressanta de visar att javascript- och flashprestanda helt klart är jämförbara mellan systemen. Däremot ska Java och Silverlight köras i Windowsmiljö. Kör man HTML5 i OSX bör man verkligen köra Safari, i Windows är IE9 att föredra.
Rent generellt kan man säga att det är lite snabbare att starta en webbläsare i Windows, men snabbare att öppna sidor i OSX. Javascript- och flashprestanda är ungefär den samma mellan operativ. Däremot bör man köra Windows om man ska köra Java och Silverlight i webbläsaren.
Man kan också se att webbläsare drar mer minne i OSX än i Windows, men huruvida detta beror på skillnad i hur man räknar minne i Windows och OSX är oklart. Däremot kan man ju dra slutsatser mellan de olika webbläsarna för ett operativ. Man kan också fundera ration av minnesanvändning för en viss webbläsare mellan Windows och OSX.
Hela testet finns att läsa här: Toms Hardware
måndag 29 augusti 2011
Fällan med konsumenttjänstlagen
Lämnade in min cykel på Sportspecialisten i Göteborg. De skulle utföra en reparation och eftersom cykeln stått länge tyckte jag de skulle utföra en genomgång av cykeln samtidigt. Genomgång av cykel innebar smörjning, justering av växlar och bromsar. Efter uthämtning märker jag att varken bromsar eller växlar är justerade alls.
Jag ringer in för att förklara vad som hänt och möts av ett väldigt defensivt samtal. De vill gärna lösa problemet, men absolut inte ge pengarna tillbaka. De tycker det är tråkigt, men kan inte uttala sig om vad som hänt, för de kan inte koppla mitt servicenummer till en tekniker. I och med att det inte utfört jobbet ser jag inte problemet med att ge pengarna tillbaka, men de hänvisar till konsumentköplagen.
Jag undersökte vad som gäller vid tjänster, konsumentköplagen säger inget, men konsumenttjänstlagen gör. I den står det bland annat så här:
Problemet är, jag vill ha pengarna tillbaka, de har ju inte gjort jobbet. Om de lurade mig eller slarvade spelar ingen roll, jag har tappat förtroendet och låter hellre någon annan lösa det. Jag vill inte ge pengar till ett oseriöst företag.
Ser man över punkterna, ser man att det blir svårt att få pengarna tillbaka
Punkt 3 säger att jag har rätt till att dra av priset, men vad är egentligen min kostnad? Att jag ska betala sms-biljett två dagar i rad? Man kan ju lika väl anse att jag bör promenera och de har öppet efter min arbetstid. Är kostnaden då noll?
Punkt 4 är intressant. Jag kan häva avtalet om poängen med tjänsten gått förlorad. I mitt fall har den ju det eftersom jag tyckte det kunde vara smidigt att få allt med cykeln klart på en gång. Haken är att bara det gäller om säljaren borde insett detta.
Slutsatsen är, att det måste vara uppenbart för säljaren att man behövde den utförda tjänsten just vid reparationstillfället eller samtidigt som övrig reparation för att kunna få pengarna tillbaka och använda punkt 4.
Jag ringer in för att förklara vad som hänt och möts av ett väldigt defensivt samtal. De vill gärna lösa problemet, men absolut inte ge pengarna tillbaka. De tycker det är tråkigt, men kan inte uttala sig om vad som hänt, för de kan inte koppla mitt servicenummer till en tekniker. I och med att det inte utfört jobbet ser jag inte problemet med att ge pengarna tillbaka, men de hänvisar till konsumentköplagen.
Jag undersökte vad som gäller vid tjänster, konsumentköplagen säger inget, men konsumenttjänstlagen gör. I den står det bland annat så här:
Är tjänsten felaktig kan du
- hålla inne betalningen som säkerhet för ditt krav
- kräva att felet rättas till utan kostnad för dig, om det inte medför orimlig kostnad eller olägenhet för säljaren
- göra avdrag på priset. Prisavdragets storlek ska motsvara vad det kostar för dig att få felet tillrättat
- häva avtalet om syftet med tjänsten gått förlorat och säljaren borde ha insett detta, till exempel om tjänsten inte är färdig vid en avtalad tid och säljaren vet om att tiden är av stor betydelse.
Problemet är, jag vill ha pengarna tillbaka, de har ju inte gjort jobbet. Om de lurade mig eller slarvade spelar ingen roll, jag har tappat förtroendet och låter hellre någon annan lösa det. Jag vill inte ge pengar till ett oseriöst företag.
Ser man över punkterna, ser man att det blir svårt att få pengarna tillbaka
Punkt 3 säger att jag har rätt till att dra av priset, men vad är egentligen min kostnad? Att jag ska betala sms-biljett två dagar i rad? Man kan ju lika väl anse att jag bör promenera och de har öppet efter min arbetstid. Är kostnaden då noll?
Punkt 4 är intressant. Jag kan häva avtalet om poängen med tjänsten gått förlorad. I mitt fall har den ju det eftersom jag tyckte det kunde vara smidigt att få allt med cykeln klart på en gång. Haken är att bara det gäller om säljaren borde insett detta.
Slutsatsen är, att det måste vara uppenbart för säljaren att man behövde den utförda tjänsten just vid reparationstillfället eller samtidigt som övrig reparation för att kunna få pengarna tillbaka och använda punkt 4.
lördag 27 augusti 2011
Bra P2P/torrenttjänster
Tänkte passa på att tipsa om lite olika internettjänster som jag tycker är trevliga.
scrapetorrent.com
Denna sidan söker torrents från flera trackers, men till skillnad från liknande sökmotorer kan man filtrera sin sökning i ytterligare steg. Det går även att ställa in sorteringsalternativ och vilka trackers man vill söka från.
eztv.it
På denna sida kan man registrera sig och få en lista över de tv-serier man följer. Man kan välja att bocka av de avsnitt man har sett, det står information om när nya avsnitt kommer och så fort ett nytt avsnitt är släppt länkas det in till din lista, vanligtvis tillsammans med länkar till andra trackers. Det går även att bygga rss-feeds till serier via eztv.
Personligen laddar jag inte ned något från eztv, utan använder enbart kalendertjänsten eftersom den är så pass smidig och påminner mig om vilka avsnitt jag sett och inte. En stor nackdel med eztv är att sidan ofta är överbelastad.
vcdq.com
VCD Quality är en sida som specialiserat sig på att visa kvalitén på olika releaser. Ljudkvalitén och bildkvalitén bedöms, ofta finns skärmdumpar och kommentarer. Man kan även se om det är en P2P-release eller om den kommer från scenen.
tvsubs.net
Är nog bland de bättre tjänsterna för undertexter som jag hittat. Inriktar sig enbart på tv-serier och gör det bra. Till filmer finns alltid subscene.com
torlock.com
Torlock är en tjänst där användare får betalt för att peka ut fejkade och trasiga torrents. På så sätt har torlock troligtvis den största samlingen av verifierade torrents. Om man brukar ha problem med fejkinnehåll kan det vara ett bra ställe att ta sig en titt på.
scrapetorrent.com
Denna sidan söker torrents från flera trackers, men till skillnad från liknande sökmotorer kan man filtrera sin sökning i ytterligare steg. Det går även att ställa in sorteringsalternativ och vilka trackers man vill söka från.
eztv.it
På denna sida kan man registrera sig och få en lista över de tv-serier man följer. Man kan välja att bocka av de avsnitt man har sett, det står information om när nya avsnitt kommer och så fort ett nytt avsnitt är släppt länkas det in till din lista, vanligtvis tillsammans med länkar till andra trackers. Det går även att bygga rss-feeds till serier via eztv.
Personligen laddar jag inte ned något från eztv, utan använder enbart kalendertjänsten eftersom den är så pass smidig och påminner mig om vilka avsnitt jag sett och inte. En stor nackdel med eztv är att sidan ofta är överbelastad.
vcdq.com
VCD Quality är en sida som specialiserat sig på att visa kvalitén på olika releaser. Ljudkvalitén och bildkvalitén bedöms, ofta finns skärmdumpar och kommentarer. Man kan även se om det är en P2P-release eller om den kommer från scenen.
tvsubs.net
Är nog bland de bättre tjänsterna för undertexter som jag hittat. Inriktar sig enbart på tv-serier och gör det bra. Till filmer finns alltid subscene.com
torlock.com
Torlock är en tjänst där användare får betalt för att peka ut fejkade och trasiga torrents. På så sätt har torlock troligtvis den största samlingen av verifierade torrents. Om man brukar ha problem med fejkinnehåll kan det vara ett bra ställe att ta sig en titt på.
torsdag 25 augusti 2011
Packet loss med Comhem
I dag har jag efter många supportsamtal fått hit en tekniker från Comhem. Har haft problem med packet loss på min 100/10-tjänst samt dålig TV-bild på vissa kanaler i analogutbudet.
Vägguttaget för bredband/TV byttes mot en nyare modell med galvanisk avskiljare. Rent visuellt står uttaget ut mer och kontakterna är vinklade mot golvet istället för att stå rakt ut som på de äldre uttagen.
Efter att uttaget var bytt användes ett mätinstrument som visade att brusnivåerna hade sjunkit. I modemets konfigurationssida kunde man också se bättre signalvärden. Hastigheten med bredbandskollen förblev däremot oförändrad. Huruvida problemet med packet loss är helt löst av uttagsbytet vet jag inte säkert, problemet är intermittent, men nu 8 timmar senare har jag fortfarande inte lyckas mäta upp några tappade paket.
TV-bilden blev också något bättre, men är fortfarande inte bra. Tills vidare var teknikern snäll nog att kontaktera om min kabel bättre och gav mig rådet att gå till en parabolbutik och köpa välskärmad koaxkabel gjord för parabol men att be om att få den kontakterad som antennkabel. Då bilden blivit bättre när jag tidigare bytt till en kortare kabel kan detta mycket väl vara lösningen.
En annan bonus med det nya uttaget är att jag inte längre behöver dra ur antennkabeln för att slippa 50Hz-brus i stereon (TVn är kopplad till stereon). Själv hade jag utgått jag från att det störningen berodde på att min TV jordade sig via kabel-TV-uttaget och detta gav upphov till brus, men teknikern påpekade att det lika gärna kunde komma in brus via antennuttaget från grannarna. Egentligen inte särskilt underligt, men man utgår gärna från att problem är självförvållade innan man börjar skylla på andra.
Comhem skriver själva att galvanisk avskiljning minskar brandrisk på jordade tv-apparater och minskar störningar. Vad jag funderar över är varför deras koaxkabel som följer med modemen inte har galvanisk avskiljare.
Uppdatering:
Vad gäller TV-bilden har jag prövat med två olika TV-apparater och även med olika antennsladdar, bilden är fortfarande dålig på vissa kanaler, så problemet måste ligga hos Comhem.
Comhem har tagit bort sin FAQ kring galvaniska uttag, men jag låter länken ligga kvar som en referens.
Vägguttaget för bredband/TV byttes mot en nyare modell med galvanisk avskiljare. Rent visuellt står uttaget ut mer och kontakterna är vinklade mot golvet istället för att stå rakt ut som på de äldre uttagen.
Efter att uttaget var bytt användes ett mätinstrument som visade att brusnivåerna hade sjunkit. I modemets konfigurationssida kunde man också se bättre signalvärden. Hastigheten med bredbandskollen förblev däremot oförändrad. Huruvida problemet med packet loss är helt löst av uttagsbytet vet jag inte säkert, problemet är intermittent, men nu 8 timmar senare har jag fortfarande inte lyckas mäta upp några tappade paket.
TV-bilden blev också något bättre, men är fortfarande inte bra. Tills vidare var teknikern snäll nog att kontaktera om min kabel bättre och gav mig rådet att gå till en parabolbutik och köpa välskärmad koaxkabel gjord för parabol men att be om att få den kontakterad som antennkabel. Då bilden blivit bättre när jag tidigare bytt till en kortare kabel kan detta mycket väl vara lösningen.
En annan bonus med det nya uttaget är att jag inte längre behöver dra ur antennkabeln för att slippa 50Hz-brus i stereon (TVn är kopplad till stereon). Själv hade jag utgått jag från att det störningen berodde på att min TV jordade sig via kabel-TV-uttaget och detta gav upphov till brus, men teknikern påpekade att det lika gärna kunde komma in brus via antennuttaget från grannarna. Egentligen inte särskilt underligt, men man utgår gärna från att problem är självförvållade innan man börjar skylla på andra.
Comhem skriver själva att galvanisk avskiljning minskar brandrisk på jordade tv-apparater och minskar störningar. Vad jag funderar över är varför deras koaxkabel som följer med modemen inte har galvanisk avskiljare.
Uppdatering:
Vad gäller TV-bilden har jag prövat med två olika TV-apparater och även med olika antennsladdar, bilden är fortfarande dålig på vissa kanaler, så problemet måste ligga hos Comhem.
Comhem har tagit bort sin FAQ kring galvaniska uttag, men jag låter länken ligga kvar som en referens.
onsdag 24 augusti 2011
Problem med Battlefield Bad Company 2
Har under senaste dagarna bråkat med Battlefield Bad Company 2.
Efter att jag ominstallerade om det på min extradator, slutade det att fungera på min primära.
Jag började med att utgå från att det var DRM-relaterat, det gick ju att logga in men inte att ansluta till servrar. När jag försökte ansluta till en server dog dessutom anslutningen för min extradator om den var inne i ett spel.
Nu efter många timmars felsökande lyckades jag lista ut vad problemet berodde på. Min huvuddator delar ut internet vidare till min extradator. När extradatorn gjorde ominstallationen av Battlefield Bad Company 2 la den även till nya regler för internetutdelningen på min primära dator. Det är troligtvis det som menas med "Allow other network users to control or disable the shared internet connection". Den tillagda regeln kallas för EA tunnel och när jag tog bort den började spelet genast att fungera, på båda datorerna.
Efter många vändor med EA-supporten, när jag trodde det var DRM har jag lärt mig följande.
Om EA säger att de har serverproblem, har de inte serverproblem.
Om EA säger att de inte lägger in spel äldre än 2009 på Origin, så kan de visst lägga in så gamla spel där.
Om EA säger att det inte finns en fristående patch till Battlefield Bad Company 2, då finns det en patch. Den går för övrigt att komma åt här: torrent
Jag har även lärt mig att man inte kan lita på EA-servrarna för patchning, de skickar gärna ner korrupt data.
Man kan inte heller installera punkbuster i efterhand, då blir det ominstallation av hela spelet.
Om man har en vanlig installation och där efter installerar en steamversion också, kommer den vanliga versionen gå sönder.
Efter att jag ominstallerade om det på min extradator, slutade det att fungera på min primära.
Jag började med att utgå från att det var DRM-relaterat, det gick ju att logga in men inte att ansluta till servrar. När jag försökte ansluta till en server dog dessutom anslutningen för min extradator om den var inne i ett spel.
Nu efter många timmars felsökande lyckades jag lista ut vad problemet berodde på. Min huvuddator delar ut internet vidare till min extradator. När extradatorn gjorde ominstallationen av Battlefield Bad Company 2 la den även till nya regler för internetutdelningen på min primära dator. Det är troligtvis det som menas med "Allow other network users to control or disable the shared internet connection". Den tillagda regeln kallas för EA tunnel och när jag tog bort den började spelet genast att fungera, på båda datorerna.
Efter många vändor med EA-supporten, när jag trodde det var DRM har jag lärt mig följande.
Om EA säger att de har serverproblem, har de inte serverproblem.
Om EA säger att de inte lägger in spel äldre än 2009 på Origin, så kan de visst lägga in så gamla spel där.
Om EA säger att det inte finns en fristående patch till Battlefield Bad Company 2, då finns det en patch. Den går för övrigt att komma åt här: torrent
Jag har även lärt mig att man inte kan lita på EA-servrarna för patchning, de skickar gärna ner korrupt data.
Man kan inte heller installera punkbuster i efterhand, då blir det ominstallation av hela spelet.
Om man har en vanlig installation och där efter installerar en steamversion också, kommer den vanliga versionen gå sönder.
lördag 20 augusti 2011
Snabbare transcoding med Quick Sync
Transcoding innebär att koda om från ett format till ett annat. Ett av de vanligaste användningsområdena är att koda om videofiler till bärbara enheter. Traditionellt har transcoding varit mycket långsamt och resurskrävande.
Sedan grafikkort började användas som GPGPU för att utföra andra beräkningar än grafik har transcoding kunnat utföras av GPU:n istället för CPU:n. Sett till prestanda per krona ger grafikkort kring 1500kr något mer prestanda än processorer för samma pris, o andra sidan till en något högre energiförbrukning.
Nu har Intel dock lyckats väldigt bra med en teknik de kallar för Quick Sync. Bildkvalitén blir jämförbar mot transcoding utfört på processorn samtidigt som den är mellan 1.5-2 gånger snabbare än grafikkortsbaserade lösningar och 2-3 gånger snabbare än att köra det rakt på processorn.
Låter det för bra för att vara sant? Ja, nästan, men det finns tyvärr en stor hake. Till att börja med krävs det en av de nyare Core i-processorna av Sandy Bridge-arkitekturen, dessutom går Quick Sync endast att köra när det integrerade grafikkortet används. Är ett annat grafikkort inkopplat fungerar det inte alls. I en laptop där det går att växla mellan grafikkort kan detta gå att tolerera men ett stationärt system blir tvunget att köra på endast den integrerade lösningen.
Anandtech har som vanligt testat utförligt både hastighet och kvalité på Quick Sync. Mer finns att läsa där: Anandtech
Sedan grafikkort började användas som GPGPU för att utföra andra beräkningar än grafik har transcoding kunnat utföras av GPU:n istället för CPU:n. Sett till prestanda per krona ger grafikkort kring 1500kr något mer prestanda än processorer för samma pris, o andra sidan till en något högre energiförbrukning.
Nu har Intel dock lyckats väldigt bra med en teknik de kallar för Quick Sync. Bildkvalitén blir jämförbar mot transcoding utfört på processorn samtidigt som den är mellan 1.5-2 gånger snabbare än grafikkortsbaserade lösningar och 2-3 gånger snabbare än att köra det rakt på processorn.
Låter det för bra för att vara sant? Ja, nästan, men det finns tyvärr en stor hake. Till att börja med krävs det en av de nyare Core i-processorna av Sandy Bridge-arkitekturen, dessutom går Quick Sync endast att köra när det integrerade grafikkortet används. Är ett annat grafikkort inkopplat fungerar det inte alls. I en laptop där det går att växla mellan grafikkort kan detta gå att tolerera men ett stationärt system blir tvunget att köra på endast den integrerade lösningen.
Anandtech har som vanligt testat utförligt både hastighet och kvalité på Quick Sync. Mer finns att läsa där: Anandtech
Copyswede och avgifterna
De senaste dagarna har Copyswede och de nya avgifterna för USB-minnen och externa hårddiskar varit på tapeten i teknikrelaterad media, men vad är det för avgifter och har Copyswede legitima skäl?
Avgifterna började under 80-talet i form av kassettavgifter för att kompensera den privatkopiering som skedde. Folk kopierade LP-skivor, radioprogram och liknande till kassetter.
Om en artist förlitade sig på att ge smakprov via radio för att sälja fler exemplar av sina skivor fanns det nu en risk att gå miste om intäkter.
Lösningen var att belägga kassettband med en avgift. De som spelade in hemmaproducerat material var ganska lätträknade jämfört mot de som kopierade radioprogram och skivor, så det var en minoritet som kom i kläm. VHS-bandets introduktion förändrade inte situationen nämnvärt, det huvudsakliga användningsområdet var att kopiera TV-sändningar och andra VHS-band inte att spara egenproducerat material.
Med inspelningsbara CD-skivor kom en stor förändring. CD-skivan kunde användas för mer än musik, det gick även att kopiera program, dokument och foton. Det blev också mer komplicerat för användaren. Att kopiera ett köpt program var illegalt, men att kopiera en köpt musikskiva var lagligt eftersom det ingick i privatkopiering. Till avgiftens försvar kan jag tillägga att 90 minuters kassettband har en avgift på 2.25kr medan en 80 minuters cdrw-skiva endast har 0.95kr, en cdr-skiva 0.60kr.
När DVD-skivan kom var det en stor skillnad mot CD-skivorna. Alla DVD-filmer kom med ett kopieringsskydd, för att förhindra privatkopiering. Skyddet knäcktes visserligen, men faktumet kvarstår, slutkonsumenten betalar en avgift fastän man försökt förhindra den legala privatkopieringen.
Copyswedes senaste kassettavgift faller på USB-minnen och externa hårddiskar, dessa har börjat konkurrera ut CD-skivor och DVD-skivor i allt större grad i och med att priser sjunkit och kapacitet ökat.
Men vem privatkopierar egentligen till USB-minnen och externa hårddiskar? Är det vanligt att kopiera grannens CD-skiva till ett USB-minne eller spara sina heminspelade TV-program på en extern hårddisk?
Jag har svårt att tänka mig att det är det huvudsakliga syftet med produkten eller ens att en större del av användarna gör det regelbundet. Ska verkligen majoriteten av användare betala för vad en minoritet gör? Ska man verkligen kunna ta ut avgifter för ett obskyrt användningsområde bara för att det är möjligt?
Borde det inte vara illegalt med kopieringsskydd om man ska kunna ta ut avgifter för att kompensera för privatkopiering?
Om de enda exemplaren utan kopieringsskydd finns på internet, kan man då anse det som illegal nedladdning istället för privatkopiering?
För mig är det uppenbart om att det inte längre handlar om att kompensera för privatkopiering, det handlar om att kompensera för illegal kopiering. Men kan man verkligen anse i nedladdning lllegal och ta ut en avgift? Det är svårt att motivera varför man ska betala för något man inte får göra.
Mer läsning:
Privatkopieringsersättning - Wikipedia
Copyswedes kassettavgift ratas av branschorgan
Copyswede svarar Komplett, Inet och PCB
Avgifterna började under 80-talet i form av kassettavgifter för att kompensera den privatkopiering som skedde. Folk kopierade LP-skivor, radioprogram och liknande till kassetter.
Om en artist förlitade sig på att ge smakprov via radio för att sälja fler exemplar av sina skivor fanns det nu en risk att gå miste om intäkter.
Lösningen var att belägga kassettband med en avgift. De som spelade in hemmaproducerat material var ganska lätträknade jämfört mot de som kopierade radioprogram och skivor, så det var en minoritet som kom i kläm. VHS-bandets introduktion förändrade inte situationen nämnvärt, det huvudsakliga användningsområdet var att kopiera TV-sändningar och andra VHS-band inte att spara egenproducerat material.
Med inspelningsbara CD-skivor kom en stor förändring. CD-skivan kunde användas för mer än musik, det gick även att kopiera program, dokument och foton. Det blev också mer komplicerat för användaren. Att kopiera ett köpt program var illegalt, men att kopiera en köpt musikskiva var lagligt eftersom det ingick i privatkopiering. Till avgiftens försvar kan jag tillägga att 90 minuters kassettband har en avgift på 2.25kr medan en 80 minuters cdrw-skiva endast har 0.95kr, en cdr-skiva 0.60kr.
När DVD-skivan kom var det en stor skillnad mot CD-skivorna. Alla DVD-filmer kom med ett kopieringsskydd, för att förhindra privatkopiering. Skyddet knäcktes visserligen, men faktumet kvarstår, slutkonsumenten betalar en avgift fastän man försökt förhindra den legala privatkopieringen.
Copyswedes senaste kassettavgift faller på USB-minnen och externa hårddiskar, dessa har börjat konkurrera ut CD-skivor och DVD-skivor i allt större grad i och med att priser sjunkit och kapacitet ökat.
Men vem privatkopierar egentligen till USB-minnen och externa hårddiskar? Är det vanligt att kopiera grannens CD-skiva till ett USB-minne eller spara sina heminspelade TV-program på en extern hårddisk?
Jag har svårt att tänka mig att det är det huvudsakliga syftet med produkten eller ens att en större del av användarna gör det regelbundet. Ska verkligen majoriteten av användare betala för vad en minoritet gör? Ska man verkligen kunna ta ut avgifter för ett obskyrt användningsområde bara för att det är möjligt?
Borde det inte vara illegalt med kopieringsskydd om man ska kunna ta ut avgifter för att kompensera för privatkopiering?
Om de enda exemplaren utan kopieringsskydd finns på internet, kan man då anse det som illegal nedladdning istället för privatkopiering?
För mig är det uppenbart om att det inte längre handlar om att kompensera för privatkopiering, det handlar om att kompensera för illegal kopiering. Men kan man verkligen anse i nedladdning lllegal och ta ut en avgift? Det är svårt att motivera varför man ska betala för något man inte får göra.
Mer läsning:
Privatkopieringsersättning - Wikipedia
Copyswedes kassettavgift ratas av branschorgan
Copyswede svarar Komplett, Inet och PCB
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)